"recept" på en stark elektromagnet

konternuerlig drift ca 3 A per kvadratmilimeter i koppartråden och magnetfältet blir i varv * ström

sen kan man ju ha lite åsikter om vilka kärnmaterial och så vidare

Sedan är det heller inte lönt att linda på mera än vad som motsvarar lite över kärnans mättning då alla varv utöver detta är bara för luft sas.

jag rekomenderar Elfas 'blåa sidor' angående induktanser för lite formler mm. - god som vilken annan formelsamling som helst

Skall man ha riktigt hög fält på liten yta så måste man välja magnetmaterial med omsorg, speciellt där det är koncentrerade öppningar.

I dyrare högtalare så kanske man väljer koboltbaserade magnetpolskor precis i gapet där lindningen rör sig

- som samlar ihop magnetfält från stor area keramiska magneter med relativt låg fältstyrka i sig själv.

skilj på den totala flödet (som av någon anledning brukar skrivas AV - amperevarv) och flöde per mm2

Det är skillnad på mycket (totala mängden) och starkt (hur mycket flöde per mm2)

skall du tillverka magneter så är det sistnämda mest intressant då den skall 'rå' på hårda materialet som skall magnetiseras, liksom högtalare med hög verkningsgrad

Själv kommer jag ihåg prov i gymnasiet där man skulle dimmensionera elektromagneter för att lyfta en viss - ofta ganska stor - vikt med ganska små strömmar med full matematisk bevisning att det var möjligt

- gör man sådant längre numera???

/TE

Var det ett fysikprov?

Jag gjorde inga sådana beräkningar i min gymnasiefysik iaf. Däremot var det en del värmekapacitetsrelaterade beräkningar. En del beräkningar inom ellära var det också.

Mvh Fredrik Möller

Jag läste både elektronik och elkraft på 2-årig teknisk gymnasium (3 år eg. med 9 månaders praktik)

det var mycket ellära i båda delar, fast miliampere, millivolt och milliwatt inom elektronik och kiloampere kilovolt och KW,KVA och KVAr inom elkraft - man fick lite perspektiv... :-)

"Torbjörn Ekström" skrev i meddelandet news:irnCc.96754$ snipped-for-privacy@newsc.telia.net... Klipp klipp klipp

Och var blev "receptet" av?

Ha det John

Jag läser alltid dina inlägg, maken till erfarenhet och klurighet finns ej !! Mvh Leif Jenemyr

Inget - däremot pekar på att det fins bestämda regler som styr hur mycket magnetfält man vill ha om läser lite fysik/ellära. (och jag tänker inte lägga ned jobbet och leta rätt på detta)

Sedan beror det på vad har man för magnetmaterial att jobba med, tillgång till fräsar-svarvar mm.

Samt vad är det skall användas till i form och storlek samt dragförmåga - för det stod det nämligen inte i första inlägget.

Läser också TE's inlägg som jag finner mycket informativa.

ej

Ja han kan nog allt.

/Micke

Klipp--

Antar att du syftar på: Z som en vektor i det komplexa talplanet [Im] (y-axel). Och R som ett tal på det reella planet [Re] (x-axeln)

Jag brukar lära praktikanter o.dyl (inkl. civ.ing) att löda den hårda vägen. Är inte nöjd förens dem kan släplöda en qfp120 med den störta raka spetsen, utan att det blir slöjor mellan lödningarna och givetvis utan hjälp av extra fluss.Har man lyckats att släpa en qft med grova don så är det tillochmed svårt att misslyckas avsiktligt senare. Det är annat än att öva med kopparnät och liknande. Men jag är djupt imponerad av folk som kan löda kabel _riktigt och rätt_.

jo, just precis - men det var aldrig någon som kunde förklara det ordentligt i dom kurserna _jag_ gick, utan det var model korvstpppning

-> 'det är så!'

pedagogoik i högklass...

Det var ett antal mynt som trillade ner senare i liven när jag såg kopplingen...

hmm, utan rätt fluss så är sådana arbeten svåra att göra bra, då samspelet mellan flussen och tennets ytspänning och vätning mot benen mm. är viktigt att det fungerar ihop om man just inte skall få slöjor och överlödningar.

- så, om man inte får tillsätta extra fluss i ovanstående övningar, vad är det då för befintliga flusskällor som man förväntas nyttja i din utbildning???

det är inte lätt att löda komponenter och kretskort som har varit för länge i lager och inte vill väta längre med flussen som fins i den valda lödpastan/tennet...

vägen.

spetsen,

extra

tillochmed

Enbart det fluss som finns i pastan/tennet (relativt svagt smd-tenn). Meningen är att få en känsla för lödvinkel och anläggningsyta. Samt var och hur värmen skall tillföras. Kanske inte det bästa sättet att lära sig på, men när folk inte kan läsa sig till hur man får till en bra lödning och inte heller kan koppla ihop teorin med handen så får man öva och öva. Min terori går ut på att klarar man saker under svåra förhållanden så kan det bara bli lättare med bättre förutsättningar.

De flesta som har provat utan fluss några gånger har faktiskt klarat att få till riktigt snygga lödningar på första försöket med fluss/agressivare tenn. Och i de fallen har det vart stora framsteg. Det till skillnad från många som har lödat en halvdag med fluss och ändå inte får till det. Då dem helt saknar känslan för sambandet temperatur/vätning Käslan för tennets egenskaper får man oftast redan vid första fräset.

Det är här tomtetenn kommer in! Den gamla hedeliga röda tennrullen med fluss aggresivt som syra.;)

rätt_.