väggen vs grenkontakt - Page 2

Do you have a question? Post it now! No Registration Necessary

Translate This Thread From Swedish to

Threaded View
Re: väggen vs grenkontakt
Quoted text here. Click to load it

Tänkte inte på det...

Quoted text here. Click to load it

Helt sant. Eftersom folk använde dem till allt har de riktiga tröga
smältsäkringarna med snigel på ersatts av typ gL/gG (hur kom de på det
namnet?) för att få ett bättre kortslutningsskydd (mindre brandrisk)
men fortfarande låta motorer och svetsar fungera. Sedan skriver man
"trög" i katalogen, så blir folk nöjda och glada. :-)

Kuriosa: I en del riktiga elbutiker kan man fortfarande köpa proppar
som har snigel-symbol och dessutom det gamla utseendet (cylinderformad
istället för flaskformad) utan "trams" som S- eller CE märkning.

Precis som du skriver kan man ta ut mer ström ur en diazed-säkring än
ur en automatsäkring med samma märkström. Även ur automatsäkringen kan
man ta ut mer ström än man tror under en kort tid. Vid tider så korta
som en sekund hinner termoelementet (eller vad man skall kalla det) i
automatsäkringen inte reagera utan det blir elektromagneten som slår
till. I fallet med en vanlig C10 automat så händer inte det förrän vid
minst 50 A.

Kurvor för de vanliga smältsäkringarna finns hos IFÖ:

http://www.ifoelectric.com/resource/diazed.pdf

Enligt tabellen på sidan 7 så klarar 10 A säkringen 45 A under en
sekund.

Jag tittade lite på siffrorna för snabba säkringar och lärde mig något
nytt: De är inte snabbare vid en ordentlig kortslutning bara vid
ganska låga överströmmar. Jag trodde att det skulle vara viss
skillnad.

/Clas-Henrik

Re: väggen vs grenkontakt

Quoted text here. Click to load it


vid ordentlig kortslutning så är det bara den termiska massan i själva
smältråden som bestämmer tiden till avbrott (vaporisering).

medans vid mer rimlig överlast så är också avkylningen utåt
en bestämmande verkan är smättråden uppnår smälttemperatur, viktigare ju
mindre överlast.

dvs. en sandfylld dito är trögre än motsvarande luftupphängd
för samma märkström.


/TE


Re: väggen vs grenkontakt
Quoted text here. Click to load it

Aha! Det är alltså så man gör. Jag undrade vilka faktorer man
varierade för att få olika egenskaper hos propparna. (Smältpunkt,
trådtjocklek och resistans var de jag kunde tänka mig) Det borde
alltså räcka med olika sorters sand i proppen?

Då infinner sig nästa fråga: Hur får man en trög glasrörssäkring?

Slutligen skall jag ge mig själv bakläxa:

Efter att ha tittat på proppar av lite olika fabrikat kan jag
konstatera att det är både snigel-symbol och texten gL-gG andra
fabrikat än IFÖ. Ibland sticker jag ut hakan för långt...

Mvh

Clas-Henrik

Re: väggen vs grenkontakt

Quoted text here. Click to load it

en variant använde en lodkula som termisk magasin där trådändarna gick
in men inte ihop (lödtenn har lägre ledbarhet och blir varmare vid hög
ström än tilledningstrådarna), samt smältningen av lodkulan i sig
absorberar värme.

En sådan säkring har orsakat mig 40 mil resa...
då pga. regelbundna strömstötar (en pulsande batteriladdare)
och reglbundna töjningar och sträckningar i pga. uppvärmning
i varje puls under ett halvår, gjorde att ena tåten lossnade
lite ur lödningen och blev en 'kallödning'...



Quoted text here. Click to load it

Vi alla har fel och otydliga ibland - och med smula ödmjuk
förpackning med 'kanske, trolig, antar, har för mig,
om jag minns rätt' på rätt ställe när man inte är helt
bergsäker så brukar käkbenet i alla fall klara sig  när
man trampar i klaveret ordentlig någon gång.

-för det fins inga 'om' - bara 'när', när man gör det  ;-)

---

det skulle bli trist disskussion om alla måste jämt
jaga upp en bevisskedja ala akademisk innan man vågade
We've slightly trimmed the long signature. Click to see the full one.
Re: väggen vs grenkontakt


[...]

Quoted text here. Click to load it

Nej, det är skönt att det finns ett forum där ett vänligt påpekande a
la "nä, du har nästan rätt, men här har det smugit sig in en
felaktighet" i stället för de rätt hårda ord och regelrätta
personangrepp som annars ofta lätt haglar ner över den som rågade
trampa i klaveret.

Den här gruppen är helt klart en av usenets bästa i det avseendet.

--
Ichimusai http://ichimusai.org/ AA #769 ICQ: 1645566 Yahoo: Ichimusai
MSN: Ichimusai1972 AOL: Ichimusai1972 IRC: Ichimusai@IRCNet
We've slightly trimmed the long signature. Click to see the full one.
Re: väggen vs grenkontakt
C-H Gustafsson wrote / skrev:

Quoted text here. Click to load it
Man kan inte tänka på allt alltid.  ;)

--
/
Demmpa

Re: väggen vs grenkontakt
Quoted text here. Click to load it

Om inte ledningen är för lång... I Svensk Standard så ser man
en väldig skillnad mellan diazed och dvärgbrytare map kortslutningsskydd.
Dvärgbrytare är tydligen *mycket* sämre (långsammare) på att bryta vid
kortslutning, dvs dvärgbrytare behöver högre kortslutningsström för att
bryta snabbt nog (<0.4s?) vilket minskar maximal ledningslängd (vilket
dock sällan har praktiskt betydelse, men om man t.ex har en 60m EKKJ
2.5mm2 till carporten).

Det här får en att undra över fördelar/nackdelar mellan dvärgbrytare och
diazedsäkringar. Dvärgbrytare skulle alltså vara bättre överlastskydd men
sämre kortslutningsskydd? Vad är att föredra? Eller tar man hänsyn till att
dvärgbrytaren ofta föregås av en huvudsäkring av diazedtyp? Vad behöver man
mer tänka på vid byte av gammal elcentral till ny med dvärgbrytare?

Bosse

Re: väggen vs grenkontakt
On 28 Oct 2004 02:56:54 -0700, snipped-for-privacy@telia.com (Bo Siltberg)

Quoted text here. Click to load it

Eftersom en kortslutning är en betydligt större risk än lite överström
med avseende på person- och egendomsskador, skulle jag generellt
föredra bättre kortslutningsskydd framför bättre överströmsskydd för
ledningen.

Måttlig överstöm är en risk i samband med motorer, men då används väl
fortfarande särskilt motorskydd?

Quoted text here. Click to load it

Pass.

M v h
   /Patrik

Re: väggen vs grenkontakt

Quoted text here. Click to load it

Har vi ett fall av extremt god akustik i gruppen med medföljande eko eller
är det bara manlig självhävdelse som gör att Grodan slår in redan öppnade
dörrar?

Håhåjaja.
/P



Re: väggen vs grenkontakt
grodan snipped-for-privacy@hotmail.com (Grodan Boll) wrote in message news:
Quoted text here. Click to load it

Ödmjukhet är helt klart inte din starka sida. Nåväl, jag får väl
bemöta din kritik punkt för punkt:

Quoted text here. Click to load it

Synnerligen intressant synpunkt. Skulle du kunna ta fram en skarvsladd
som säljs idag på den svenska marknaden som _inte_ har minst 1.0 mm2
ledararea? Detta är fullt tillräckligt för 10A om kabeln placeras
öppet. Lägger du den under en tjock matta blir det en annan sak.

De skarvsladdar som säljs med 2.5A Europakontakter endast är ofta 0.75
mm2, men de skall ju inte belastas med mer än 2.5A.

Quoted text here. Click to load it

Kan du vänligen lokalisera den norm som endast tillåter 10A säkring?
Skulle vara mycket intressant att se. Starkströmsföreskrifterna ger
dig ingen hjälp, ty där står följande att läsa:

"552.2  Anslutningsdon för bruksföremål

552.2.1  Anslutningsdon skall vara så utförda, att en stickpropp för
viss ström och spänning inte kan införas i ett uttag för större ström
eller annan spänning; dock får en stickpropp för lägre ström än 16 A
kunna införas i ett uttag med högst 16 A märkström.
[...]
Beträffande stickproppar och uttag se svensk standard.

552.2.1.1 Uttag för allmänbruk skall uppfylla måttblad angivna i
Elsäkerhetsverkets materielföreskrifter. Råd: Föreskrifterna avser
uttag med märkström upp till och med 16 A för användning i
installationer i bostäder, kontor och liknande."

Det förtjänar att nämnas att 16A, inte 10A, används genomgående i
föreskrifterna när uttag för bruksföremål avses.

Quoted text here. Click to load it

Kan du vänligen förklara hur denna fara uppkommer? En 16A dvärgbrytare
med B-karakteristik kommer att bryta vid lika låg eller _lägre_
kortslutningsström än de vanligen använda dvärgbrytarna med 10A
C-karatäristik. Givetvis skall ledningarna till uttagsgruppen
dimensioneras för att vid det förläggningssätt som använts ha ett
strömvärde som inte understiger överströmskyddets märkström. Detta
innebär i normalfallet 2.5 mm2 för 16A.

För att undvika oklarheter kring terminologin citerar jag med smärre
typografiska förändringar Starkströmsföreskrifterna, ELSÄK-FS 1999:5:

"Överström - Ström som är större än märkströmmen eller större än
strömvärdet för ledare.

Överströmsskydd - Sådana säkringar och elkopplare som påverkas av
överström.

Råd: Överströmsskydd kan tjänstgöra som kortslutningsskydd med
huvuduppgift att relativt hastigt bryta strömmen vid kortslutning
eller som överlastskydd med huvuduppgift att bryta en av
överbelastning förorsakad överström inom en viss, vanligen av
strömmens storlek eller temperaturstegringen beroende tid, eller som
både kortslutnings- och överlastskydd."

Quoted text here. Click to load it

Definition enligt Starkströmsföreskrifterna ELSÄK-FS 1999:5

"Värdet av den ström som en ledare kontinuerligt kan föra under visst
förläggnings- och omgivningsförhållande utan att dess kontinuerliga
temperatur överskrider föreskrivet värde."

Quoted text here. Click to load it

Ja, jag kom inte på ett bättre ord. "Minskas" och "reduceras" är andra
ord för samma sak.

Quoted text here. Click to load it

Kan du vänligen specificera vilken norm? Avser du kablar för flyttbara
bruksföremål eller för installationer?

Det är inte bara minskningen i motstånd som ökar strömvärdet: En
viktig del är också att kabelns omkrets ökar, vilket i sin tur medför
bättre värmetransport från ledarna.

En annan faktor som ofta bortses från är antalet ledare: Med två
strömförande ledare i en kabel blir uppvärmningen mindre än om man har
tre med samma ström i varje. Det är samma effekt som fås om flera
ledningar placeras bredvid varandra eller om kabel rullas upp på en
kabelvinda.

Quoted text here. Click to load it

Jag håller faktiskt med dig: Det är synd att det inte är krav på minst
1,5 mm2 eller mera för skarvsladdar och grendosor. Merkostnaden är
obetydlig.

Quoted text here. Click to load it

Det är helt riktigt. Den europeiska normen för kabelvindor kräver
numera att alla kabelvindor förses med en termosäkring. (Det krävs
dock inte att termosäkringen är återställningsbar, så det är faktiskt
lagligt att sälja riktigt skräp som man måste kasta när kabelvindan en
gång överbelastats)

Quoted text here. Click to load it

Ja, men det är svårt att hitta något med bättre ledningsförmåga än
koppar. Silver är lite bättre och mycket dyrare.

/Clas-Henrik

Re: väggen vs grenkontakt
snipped-for-privacy@hotmail.com (C-H Gustafsson) wrote in message
Quoted text here. Click to load it
inte är i trevligaste laget. I ämnet som berörts hade du full kunskap och det
känns som vi/jag debatterat färdigt, om man skulle forsätta skulle det bara vara
om skrivfel och bagateller.

Jag hoppas du godtar en ursäkt?

Re: väggen vs grenkontakt
grodan snipped-for-privacy@hotmail.com (Grodan Boll) wrote in message
Quoted text here. Click to load it

Givetvis. Jag har själv lyckats skriva en del grejer som fått helt fel tonläge.

Mvh
Clas-Henrik

Re: väggen vs grenkontakt

Quoted text here. Click to load it

Risken finns att grenkontakten drabbas av fukt och börjar oxidera.


Re: väggen vs grenkontakt
Quoted text here. Click to load it

   ? Då borde denna tes ovan gälla allt i hemmet, eller!

Nix, tillverkarens hänvisning beror på att maskinens effektförbruknng
ligger nog förmodligen runt max ca 1200-1500W (när t.ex den värmer
vattnet + att pumpen arbetar) det borde du kunna se på maskinen.
Tillverkaren har utifrån detta monterat en anslutningskabel med rätt
kabelarea för att tillgodose belastningen. dvs skulle tro att den
ligger runt minst 1 mm2 per ledare kanske 1,5 mm2. Normalt (rättare
sagt regeln) säger vid 10A (2300W) så skall minst en kabel area var
1.5 mm2. Om du då tar en skarvsladd som i 90% av fallen består av en
kabelarea med 0,75 mm2 så kommer inte skarvsladdens kabel area att
räcka till för den effektförbrukningen maskinen kräver.

(Men vissa svarar på inlägg och ger fantasisvar bara för att man tror
att en diskussion fungerar så, man svarar inte på frågan utan börjar
försöka uppfinna hjulet igen genom att med någon halvutbildning
analysera frågan och försöka komma på ett hel ny teori. Förmodligen
kommer någon utav dessa börja fundera snart på om jorden verkligen är
rund, jorden kan ju börjat bli avlång tjjaa..... av fukt kanske?)

Re: väggen vs grenkontakt
Quoted text here. Click to load it

Hej på dej grodan.
Jag vill bara upplysa om att man kan få rätt mycket stryk i
diskussionsgrupperna om man sticker ut hakan så långt som du gör. I ditt
fall tror jag nästan att käkbenet har gått ur led vid det här laget. Ett
visst mått av ödmjukhet är alltid bra, speciellt om man som du inte har 100%
rätt!

/Mats Karlsson



Re: väggen vs grenkontakt
On 20 Oct 2004 06:46:03 -0700, grodan snipped-for-privacy@hotmail.com (Grodan Boll)

Quoted text here. Click to load it

Dina svar är inte mycket att bry sig om  :-)


Re: väggen vs grenkontakt
On 20 Oct 2004 06:46:03 -0700, grodan snipped-for-privacy@hotmail.com (Grodan Boll)

Quoted text here. Click to load it

Dina kommentarer är inte mycket att bry sig om  :-)
Lite väl mycket svammel där.
Lite mer erfarenheter och inte bara inlästa teorier saknas hos dig.
Många av oss har praktiska erfarenheter också.
Om man summerar vad vi alla tillfört så kommer man sanningen nära.
Du har inte fel när det gäller kabelarean, är bäst att tillägga
så att du inte blir stött.
 

Site Timeline