kärnmaterial?

Nej, tyvärr. - kanske färger för en viss fabrikat och serier, kanske...

Står det typ N41 eller liknande på kärnan så är det troligen siemens - Philips har också varit en stor tillverkare.

---

Det man är intresserad är hur hög flödestäthet (B) kärnan tål innan mättning (Bs = saturering), totala magnetiska flödet (H), totala permabiliteten med luftgap och allt , och vilken area det går igenom för att kuna räkna fram antal varv för lämplig induktans och hur mycket ström den då tål innan mättning...

Det stod/står faktiskt ganska mycket om i Elfas Faktasidor om detta. titta där först.

Normalt i konstruktionsfasen så tittar man på olika tillverkares datablad och väljer ut lämplig enhet

- Men du och många andra är i läget att ha en bunt okända dito i junk-boxen och vill göra tvärt om - dock är det bra bit på väg om man kan gissa om kärnan har suttit i switchare som huvudtrafo eller om de har används som avstörare/filter.

Problemet med alla ferritkärnor är att de inte tål allt för mycket likström innan kärmättning och permabilitetet går ner mot 1 (luft) och det strömrusar.

Problemet är bara att olika ferritmaterial tål olika mycket fältstyrka per mm2 - och används till olika saker

Sedan är de också frekvensberoende - eller snarare att den magnetiska slingan också innehåller resistans som blir allt mer dominerande ju högre upp i frekvens - och i praktiken innebär att ju högre frekvens, så lägre permabilitet på kärnan för given induktans

I switchkärnor modell E brukar man laborera med luftgap, antingen som en liten öppning eller i toroider distrubierad i materialet som tomrum eller ickemagnetisk fyllnad vid sintringen.

en som inte har luftgap ger högre induktans, men tål heller ingen/lite ström innan mättning då det blir en jäkla massa magnetisk flöde utan 'magnetisk spänning' över slingan och därmed väldigt lite energi lagrad - sådana kärnor fungerar jättebra för transformatorer utan DC-komponent i strömmen (typ små modemtrafos)- men inte för att filtrera ripplig likström eller fungera som energilagringsdrossel i switchare.

Dom flesta drosslar för kraft har alltså mer eller mindre uttalad luftgap (oftast genom att det fins plast/gimmerblad mellan halvorna eller 1/2 mm luftgap i mittendelen av E-kärnan då luft har hög magnetisk impedans vilket ger hög magnetisk spänning mellan polhalvorna och med följden att det lagras mycket energi i luftgapet - men med nackdelen att induktansen sjunker ordentligt och kräver många fler varv tråd för given induktans på kärnan.

Toroid har som sagt ovan ofta luftgapet distrubierat i kärnan, då det blir mindre uttalade magnetiska hotspots och därmed mindre magnetiska störfält.

---

Om man inte hittar tillverkaruppgifter på 'sin' drossel, är det enda sättet som jag ser att få fram tillräkliga data, är att bygga en mätkoppling, tex. baserat på en smith-triggeroscillator där man ser till att fråntiden är mycket längre än tilltiden. Man använder en ganska högohmig FET-switchstrissa - som man mäter över med oscilloskop - och en frihjulsdiod leder strömmer runt spolen när FET-trissan är stängd. (ungefär som man avstör reläer)

Man använder högohmig trissa för att det skall bli märkbara och mätbara spänningar när strömmen ökar i drosseln, samt den närmast kortslutningströmmen blir rimlig när strömmen rusar några us innan oscillatorn slår av igen.

^ | R2 +---+ ___ | | +--||--|___|-| | | | | +---+ | |\ | ___|__________O | | \ | || kopplas till oscilloskop

--+---| O------+-------|| FET-trissa | | / ||______________O | |/ |

----- |

----- --- | |

-----

( fins det något formelt hinder för W3-godkända vektorformatet 'svg' här i elektronikmötet??? nyaste MS-visio (2003) hanterar tydligen detta numera och därmed importerbart från andra program via (usch) wmf,ewmf och 'cut and paste' - ja, förutom ett antal enklare ritprogram - det skulle vara så jäkla skönt om man kunde ha något annat än ASCII för att rita schemor - dock kräver detta en fritt nedladdningsbar plugin från Adobe för att visa upp detta. - Jag vill nämligen komma ifrån beroendet av fungerande html-länkar som försvinner efter ett tag och för att få inlägget fortfarande komplett med schema och ritningar även 3-år senare vid sökning på google... ickekomplexa vektorritningar tar nämligen väldigt liten plats i jämförelse med många andra alternativ.)

genom att variera R1 och R2 - lämpligtvis med pottar, så att avstängningstiden är _mycket_ längre än tillslagstiden så kan man justera försiktigt tillslagstiden tills man ser att spänningen över fet-trissan ökar plötsligt väldigt mycket

- då har man nått gränsen när kärnan mättas och strömmen rusar.

Innan dess så ser man en ramp från 0 Volt till säg 1 Volt (Ron = 1 Ohm) och tiden för detta så kan man räkna ut en ungefärlig induktans (se Elfas Faktablad - alla nödvändinga formler fins där)

- med kännedom av antal varv vid mätningen, strömökningstakten (via kännedom om Ron på FET-trissan) och tiden till det börja strömrusa så har du all praktisk data för att se om drosslen duger för tänkt switchsapplikation.

- ja utom en sak - hur mycket värme den avger vid höga frekvenser - där är det i princip bara praktiska tester som ger svaret, men om man håller sig 20 - 50 KHz för stora kärnor och 200 KHz för små lindade 'stavar' så är man på ganska säker sida.

---

Det är alltid lite pyssel det här med drosslar - med eller utan datablad...

---

Sedvanliga reservationer för fel, inklusive meningsbyggnadsfel och upprepande då detta är snabbt ihopknackat :-)

/TE

tackar för det suveräna inlägget

hittade nog en lämplig från elfa som jag hadde liggandes :-) det finns fördelar med att köpa 10 om man ska annvända 7, det gäller bara att hitta dom när man väl behöver ha dom

sen har man en hel del andra som man ska kolla upp med

Mvh hannu