Laddning NiMH batterier

spänningen kan uppgå till 1.5 - 1.6 volt vid laddning, du tåla minst 6.5 volt över batteriet och fortfarande bibehållen ström.

prova, men jag tror inte att det är problem så länge batteripacket inte är för välisolerad - så länge den inte blir varmare än pinkjummet så är det inte några problem - se dock till att välja NiMh som tål konstant överladdning i obegränsad tid - tidigare NiMh så fanns det varianter som tålde konstant överladdning och andra som bara tålde lite överladdning i form av begränsad ah-tal och måste stängas av innan skador.

NiCd har traditionellt laddast med strömbegränsning C10 utan beroende på polspänning.

NiMh laddas idag på ungefär samma sätt.

övervakad laddning är bara intressant när man snabbladdar på kort tid 3h - 20 min och då är det ganska komplicerade regler som bestämmer avslag - mycket beroende på temperaturhöjning i batteriet när den är > 80% laddat

NiCd sänker polspänningen när den blir varm, NiMh gör det också, men betydligt svagare, vilket innebär elektroniken som övervaka måste göras känsligare för NiMh-batterier

om du inte skall snabbladda så är C10 (10% av kapaciteten) ett lämplig strömvärde - och det är lämpligt att slå av när

1.4-1.6 ggr av capaciteten är iladdad i batteriet.

- inge katastrof om batteriet inte var helt urladdad men samtidigt inte sliter på den i onödan med konstantladdning under lång tid

--
laddning med spänning gör man bara på blybatterier
eller stora NiCd-batterier


/TE

Ok! :)

Vidare frågor, om jag har ex en nätadapter som ger ut 6V 500mA hur ska jag begränsa strömmen ifrån den då? motstånd kan jag tro men hur beräknas det motståndet?

kan man ex använda den här typen av laddare?

eller för all del bara en adapter som ger 6V med med justering av strömmen med motstånd? det ska ju helst ner till 230mA och de flesta ger runt 500mA.... jag kan ge mig på att det bara är ohm:s lag och jag sitter här och har blivit senil eller nått... ;)

Diverse Lithium-batterier laddas också med konstant spänning. Medan ett lämpligt dimensionerat motstånd mellan 5V och cell laddar en NiCd-cell utan problem så förstör motsvarande konstruktion en Vanadiumpentoxide-lithium-cell då den inte slutar ladda vid 3,4 volt utan forstätter upp till 5V.

--
Göran Larsson     http://www.mitt-eget.com/

Jag skulle helre använda en 8-12 Voltsadapter och använda gamla arbetshäste LM317 och ett (1) motstånd bygga en strömgenerator som ger rätt ström oavsett spänningen in så länge den är ca 3 Volt över polspänningen på batteriet.

man väljer ett motståndsvärde för spänningsfall 1.2 Volt vid önskad ström - dvs 12 Ohm för 100 mA 6 Ohm för 200 mA

4 Ohm för 300 mA 3 Ohm för 400 mA osv.

enklast genom att parallellkoppla 12 Ohms motstånd - en för varje

100 mA du vill ha ut.

______ | O | |______| | | | ut | LM317 |______| In| | |adj ____| | |_______________________ | _____ | | IN+ |-|_____|-| UT | | + 12 Ohm ------ /100 mA ---- batteri som skall laddas | - IN - | _______________________________|

sätter man dessutom en 1N4001 i serie till +IN blir systemet idiotsäkert även för felpolning från nätadaptern och med kylning av LM317 så kan den hantera upp till 40 Volt plus batteripolspänning i inspänningsväg.

- samma laddare kan användas i cigarettuttaget på personbil likväl 24 Volt från en lastbil.

Vilken jäkla gammal väggvårta som helst som klarar önskad ström och minst 3 Volt över högsta laddspänning (ca 6.5 Volt för fyra celler) - måste förståss vara likström, annars får man plocka dit en likriktarbrygga innan ovanstående.

det behöver inte glättas med kondensator eller så

- de är bara å åk.

--
konstruktionen ovan är närmast idiotsäker, även
om du skulle koppla batteriet polvänt så händer inget
mer än att det laddar ur batteriet med just den inställda
strömmen.



/TE

Förträffligt! helt sanslöst bra faktiskt!

Det här tål att utvecklas till en "multi" laddare när jag är ute på fältet och kör med kanske! dvs

Den glösacc som används till bilarna för att starta dem är också en NiMH acc fast den sitter ensam(1,2V), om batterierna inte är känsliga för polspänningen såvida den inte understiger polspänningen så borde den kunna laddas med denna konstruktion med rakt av? med en lägre laddström då? skulle man kanske istället lägga sig på 5volt med en stabb för denna laddning?

12V blir det rakt egenom då på allt eftersom det är en lätttillgänglig spänning från både bil och hemma!

Hur kan man kontrollera batterierna laddningsstatus? mäts polspänningen?

Tackar ödmjukast för hjälpen :)

Se även Max712/Max713 på

Hej, jag har förstått att du inte gillar digitalt och switchat särskilt mycket, men jag frågar ändå. Vet du hur man kan få ut högre spänning från en switchad PC-nätdel ? Jag vet att man måste lasta 5 volten och då får man ut lite mera än 12 volt, men kan man få ut uppåt 18, kanske helt upp till 24 volt på ett någesånär lätt sätt ?

Varför jag frågar är för att jag gör kontrollerkort till CNC och tycker att en kraft från en PC vore helt supert, du har kraften, kylningen och boxen till en billig penning, men det skulle vara bra med lite högre spänning än dom 12 volten.

Jag har designat kretkort för industrin i många år, men jag är nog i samma årsklass som du, så jag vet inte så mycket om "det nya", men jag försöker att lära så gott det går ;-)

Tack så mycket för det du skriver här, jag sparar på allt.

/// Jojje

Gillar och gillar, det jag inte gillar är när man använder switchat till analoga prytlar utan att har tänkt efter med specialarragemang för att rensa upp strömmen ur störningssynpunkt, vilket dessvärre händer väldigt ofta. Man kan inte tänka digitalt med 5% accepterat rippel på massa olika frekvenser i analoga världen och tro att det fungerar bra ändå.

Min åsikter ang. ämnet få ses som yrkesskada efter att ha städat ett antal sådana konstruktioner från folk med fina civ.titlar och betydligt mer betalt än jag och därmed borde ha vetat bättre...

Det är som med allting: rätt sak till rätt problem.

Nu har jag inte dissikerat en sådan direkt, men vad jag gissar så ligger 12 Volten som slavlindning med drygt dubbelt så många varv som 5-volts lindningen i trafon - vilket innebär att

5-voltens spänningsåterkoppling till switcharen måste ändras till 10 Volt om du skall få ut 24 Volt från 12-volt lindningen

Antingen sitter det en spänningsdelare till någon OP-amp (som senare matar en optobrygga mot högspänningssidan (220-volt sidan!!) och switchkranen där.

eller kanske så enkelt som en Zenerdiod till en optokopplare

Man får sitta och rita av alla ledare och kopplingar i en öppnad strömförsörjning för att rita en schema med komponentvärden

- det räcker oftast med lågspänningssidan bara och när man har den klart för sig och förstår hur regleringen fungerar så 'ser' man oftast var man kan byta/justera den motstånd eller Zenerdiod som bestämmer spänningen för att höja utspänning.

Givetvis måste man gå igenom resten så att dioder (som är ofta av schotty-modell och bara tål låg backspänning) och kondensatorer i kraftdelarna (lågspänningssidan) så att dom tål dom nya spänningarna

- vilket inte alls är säker då 5-volt sidan kanske bara har 6.3 Volt kondingar osv.

OBS!!!! om man missar så att åtekopplingen inte fungerar så kan utspänningen bli jäkligt höga då switcharen på andra sidan spänningsbariären stånkar ut maxeffekt i tron att spänningen är för låg på lågspänningssidan!!! - det är då man kan bränna hela anläggningar!!!

I många fall så fins det också en 'cowbar' - en tyristor som kortsluter utgångarna om spänningen blir för hög och aggregatet går in in självskyddande 'hick'-mode (allmänt hört som svag 'tick, tick, tick' inte helt obekant vid trasig TV och kanske tom. med svagt blinknde/fladdrande indikeringsdiod)

- även den måste justeras när man höjer spänningen så att den inte löses ut.

--
som du märker så är det förmodligen ganska mycket jobb att riva i 
aggregatet för att få upp spänningen, samt att all ansvar
och certifieringarna från nätaggregattillverkaren upphör
(vad dom nu är värda) och det hela ligger på dig om det händer
något med personskada som följd.


> 
> Varför jag frågar är för att jag gör kontrollerkort till CNC
> och tycker att en kraft från en PC vore helt supert, du har
> kraften, kylningen och boxen till en billig penning, men det
> skulle vara bra med lite högre spänning än dom 12 volten.


om du bara skall höja någon enstaka volt från 12 -> 15 Volt
så kan man nog lösa det med något komponentbyte i aggregatet,
men skall man dubbla spänningen så är det nog dessvärre ganska
mycket som måste bytas ut för att tåla den nya spänningen då
man inte stoppar in bättre prylar än vad som är absolut är
nödvändigt i dom här lågprisaggregaten.


Om lågspänningsjordarna är skilda från chassit så kan man alltid
prova att seriekoppa 2 stycken 12-voltare för tex 24 Volt
(givetvist måste 5 Volten vara lastad med 5-10% av
aggregatkapacitet (provas ut) på var och en)

En annan variant är användningen av kraften som den är och
använda 'simple-switcher' eller liknade för att höja spänningen
på just den grejen som behöver det.


> 
> Jag har designat kretkort för industrin i många år, men jag
> är nog i samma årsklass som du, så jag vet inte så mycket
> om "det nya", men jag försöker att lära så gott det går ;-)

Om du har lekt med TTL-kretsar eller CMOS och kanske
microkontroller någongång under din utbildning/arbete så är
det egentligen inte så mycket 'nytt' utan bara oehört
förfinat och använt storskaligt i antal utan enskild studie av
varje logisk individ.

Däremot iom att man bygger ganska stora och komplicerade
system av ovanstående (macroceller) i tex fpga.
  (programerbara logikkretsar) så blir det väldigt
abstrakt med 'komponenter' - ungefär som funkioner
i ett program där den som avänder den inte har en
aning om vad som dinglar under den.

Vår generation (gissar att du är 60-talist eller ung 70-talist)
fick lära oss grunderna som bygger komponenterna, men inte
så mycket om hur man bygger applikationer av de abstrakta
komponenterna senare - medans dagen nyutbildade har
de 'abstrakta' komponeterna som lägsta nivå och uppåt
- hårddraget sagt.

Tex. VHDL som är  det 'digital IC-snickarspråket' nu mera,
är rätt och slätt ett programerarspråk där programerare sitter
och hackar i, och då och då kommer en IC-krets ut i andra ändan
- och den 'analoga biten' stöter man bara på när det inte
fungerar trots att enligt programkod borde fungera, eller gasat
så mycket i fart att använd geometri inte längre kan hantera det
pga. fysikaliska effekter distorderar den idiella logiska
informationen.

Tack än en gång för ett utomordentligt svar ;-)

Som du skriver, så är det nog inte värt allt arbete.

Det borde väl funka, får ta och prova. Dom är ju inte så dyra så om det funkar så är det billigare med två än att bygga om ett befintligt.

Kom åxå på att en kompis jobbar med kraftaggregat och jag hjälpe honom med en layout till en spänningsfördubblare som han skulle använda till en speedbåt. Dom körde bara 15 sec. men det viktiga var att komma upp i så hög hastighet som möjligt och dom hade bara ett visst antal accar som fick användas. Fusk eller inte ... ;-)

Ringde just till honom nu och jag skulle få några nätanslutna 19V ut och även från 12 till 19V. Då kanske det löser sig, ev. får jag prova att seriekoppla två PC-aggregat. Dom till båten blir mycket dyrare iaf, dom var submini, på ca 300W och blir nog overkill för mig.

Jag tog nog lite fel, jag är från tidigt 50-tal ;-)

Helt rätt, men jag började programera på den tiden då lagringsplatsen var relativt dyr och man fick tänka flera gånger förän man var nöjd med utformningen och farten på programmet.

Kommer ihåg när WordPerfect skickade ut sin första version för Windows, det var ca 6,000 kända buggs i den programvaran. Då var det bara kapitalet som styrde, först ut ... men sen blev det åxå först i graven ;-))

Kul att få "prata" med någon, man börjar använda sin egen hjärna åxå ;-)

Tack än en gång. /// Jojje

Det som gör att jag är lite 'dröjande' är att jag vet inte hur lågspänningsjorden är kopplad och med vilka koppel den är kopplad till chassijorden i lådan - om det är en ellytare på 6.3 Volt så blir det lite ledsam om man seriekopplar då chassie-jorden alltid är lika via nätanslutningen...

kolla med ohmmeter först, därefter en labbagregat på låg ström och höja spänningen mellan chassijord och lågspänningsjord och se om det händer något - kolla med ovänd polaritetena för att se om det fins polära komponenter som kondingar eller dioder.

kolla med minst 20 Volt att inget händer.

om allt går bra så kan du därefter seriekoppla ihop enheterna och slå på strömen utan risk för utsläppt rök :-)

Inte alls, så länge det fins _mer_ än halva batteripolspänningen kvar under belastnigen, så fins det mer effekt per tidsenhet kvar att hämta ur batteriet.

När energin motsvarnde värmeutvecklingen inne i batteriet är exakt lika mycket som energimängden som tas ut till motorn så har man nått batteripackens maximala effektleveranskapacitet

- dvs. när lastens resistans är exakt lika stor som batteriets inre resistans. - mer effekt än så går inte att få ut ur batteriet hur man än gör.

Kallas visst för effektanpassning... och är mycket viktig begrepp inom transmissionsteorin - och det är väl exakt vad ovanstående handlar om, va :-) :-) :-)

Oj - det är nästa dags för en lite presentation här i mötet så att vi aktiva vet var vi har varandra på ett ungefär :-)

och jag börjar väl, så får vi se hur många som hänger på:

--

Själv är jag en 1964 och med 2-årig
teknisk gymnasium inom el-tele som utbildning
Jag har jobbat med elektronik sedan 1985
och har väl gjort 'allt' där, väldigt mycket
praktisk elektronikarbete inklusive cad och
konstruktion -  och iom. att man jobbar med
väldigt mycket med felsökning i utrustning
och tydligen har känsla för det så hamnar
man väldigt lätt på spåret 'system',
eftersom man uppenbarlige får igång skrotet
när alla andra har gett upp - och det är på
'systemprojekt' som jag jobbar på idag
-  allt ifrån första planering, länkbudgetar
osv.till sista handen vid driftsättning
hos kund och balansera upp systemet för
bästa funktion -  det är bra att kunna lite
av allt där  mellan också.

Iom byte av arbetsgivare för antal år sedan
så fick jag förmånen att lära mig en hel del om
radioteknik i dom högre frekvenserna - dvs.
över 3.4 kHz som man annars sällan kommer
över inom telefoni (inte riktigt sant - det fins
ju switchstörningar också ;-)).

Och lärde mig massor av metoder som hade varit
_väldigt_ nyttiga att veta om och arbetsbesparande
i mitt tidigare arbete, men inte går att
läsa sig till i den sedvanliga elektronikläroböckerna
tyvärr,  då det är olika betraktelsesett på samma
problematik. Med samtidigt hade jag stor nytta
'telefonivärldens' erfarenheter från tidigare
jobb  som RF-snubbar inte alltid hade så bra koll,
om dess uppkomst och hur man letar
- som switchstörningar.... ;-)