väggen vs grenkontakt

Hade jag byggt ett eget hus hade jag med all sannolikhet använd 2,5 mm² kabel överallt där man normalt använder 1,5 mm². Alltså en dimension större än vad som krävs på alla ställen, även tjockare matarkablar. Dessutom hade alla separata uttag i köket fått sin egen säkring så att man kan köra många strömslukande saker samtidigt. Många fler finurliga tankar har jag i ämnet.

Ken wrote / skrev:

Det du får tänka på är att även VP-rören måste upp från 16 till 20 om du tänker dra fem (5) eller fler ledare i ett rör.

1-4 st 2,5 mm2 får man dra i minst VP16

1-2 st 4 mm2 får man dra i minst VP16

1-3 st 6 mm2 får man dra i minst VP20

1-2 st 10 mm2 får man dra i minst VP20

Utmärkt och klargörande inlägg! Jag kan inte låta bli att tycka att det är lite märkligt att nästan alla nyinstallationer ändå görs med

/Clas-Henrik

Givetvis skulle jag göra det i så fall.

Tack för den listan! (är arkiverad nu)

Givetvis. Jag har själv lyckats skriva en del grejer som fått helt fel tonläge.

Mvh Clas-Henrik

Ken wrote / skrev:

Alla dom listor som jag har skrivit i går och i dag finns i boken 'Elboken 2002-2003' som ELKO har gett ut.

C-H Gustafsson wrote / skrev:

Var så god, det var så lite.

En annledning till att installationer fortfarande görs med 10A är att man slipper öka huvudsäkringen från 16A till 20A i en villa som inte har elvärme.

Dom ställen en "trög" porslinssäkring är oöverträffad är när man ska *starta* motorer/svetsar och andra saker som drar stora startströmmar. En 10A trög porslinssäkring kan man belasta med säg 19A under säg 1 sec medans en automatsäkring (dvärgbrytare) kan belastas med säg 12A under säg 1 sec (har ej detta i huvet). Det finns diagram för olika typer av säkringar som visar bryttiderna vid olika överbelastningar.

större ringkärnetrafos är också en klassiker när det gäller behov av tröga säkringar - derast startströmmar är inte och leka med.

/TE

Tänkte inte på det...

Helt sant. Eftersom folk använde dem till allt har de riktiga tröga smältsäkringarna med snigel på ersatts av typ gL/gG (hur kom de på det namnet?) för att få ett bättre kortslutningsskydd (mindre brandrisk) men fortfarande låta motorer och svetsar fungera. Sedan skriver man "trög" i katalogen, så blir folk nöjda och glada. :-)

Kuriosa: I en del riktiga elbutiker kan man fortfarande köpa proppar som har snigel-symbol och dessutom det gamla utseendet (cylinderformad istället för flaskformad) utan "trams" som S- eller CE märkning.

Precis som du skriver kan man ta ut mer ström ur en diazed-säkring än ur en automatsäkring med samma märkström. Även ur automatsäkringen kan man ta ut mer ström än man tror under en kort tid. Vid tider så korta som en sekund hinner termoelementet (eller vad man skall kalla det) i automatsäkringen inte reagera utan det blir elektromagneten som slår till. I fallet med en vanlig C10 automat så händer inte det förrän vid minst 50 A.

Kurvor för de vanliga smältsäkringarna finns hos IFÖ:

Enligt tabellen på sidan 7 så klarar 10 A säkringen 45 A under en sekund.

Jag tittade lite på siffrorna för snabba säkringar och lärde mig något nytt: De är inte snabbare vid en ordentlig kortslutning bara vid ganska låga överströmmar. Jag trodde att det skulle vara viss skillnad.

/Clas-Henrik

vid ordentlig kortslutning så är det bara den termiska massan i själva smältråden som bestämmer tiden till avbrott (vaporisering).

medans vid mer rimlig överlast så är också avkylningen utåt en bestämmande verkan är smättråden uppnår smälttemperatur, viktigare ju mindre överlast.

dvs. en sandfylld dito är trögre än motsvarande luftupphängd för samma märkström.

/TE

C-H Gustafsson wrote / skrev:

Man kan inte tänka på allt alltid. ;)

Aha! Det är alltså så man gör. Jag undrade vilka faktorer man varierade för att få olika egenskaper hos propparna. (Smältpunkt, trådtjocklek och resistans var de jag kunde tänka mig) Det borde alltså räcka med olika sorters sand i proppen?

Då infinner sig nästa fråga: Hur får man en trög glasrörssäkring?

Slutligen skall jag ge mig själv bakläxa:

Efter att ha tittat på proppar av lite olika fabrikat kan jag konstatera att det är både snigel-symbol och texten gL-gG andra fabrikat än IFÖ. Ibland sticker jag ut hakan för långt...

Mvh

Clas-Henrik

en variant använde en lodkula som termisk magasin där trådändarna gick in men inte ihop (lödtenn har lägre ledbarhet och blir varmare vid hög ström än tilledningstrådarna), samt smältningen av lodkulan i sig absorberar värme.

En sådan säkring har orsakat mig 40 mil resa... då pga. regelbundna strömstötar (en pulsande batteriladdare) och reglbundna töjningar och sträckningar i pga. uppvärmning i varje puls under ett halvår, gjorde att ena tåten lossnade lite ur lödningen och blev en 'kallödning'...

Vi alla har fel och otydliga ibland - och med smula ödmjuk förpackning med 'kanske, trolig, antar, har för mig, om jag minns rätt' på rätt ställe när man inte är helt bergsäker så brukar käkbenet i alla fall klara sig när man trampar i klaveret ordentlig någon gång.

-för det fins inga 'om' - bara 'när', när man gör det ;-)

Om inte ledningen är för lång... I Svensk Standard så ser man en väldig skillnad mellan diazed och dvärgbrytare map kortslutningsskydd. Dvärgbrytare är tydligen *mycket* sämre (långsammare) på att bryta vid kortslutning, dvs dvärgbrytare behöver högre kortslutningsström för att bryta snabbt nog (

Nej, det är skönt att det finns ett forum där ett vänligt påpekande a la "nä, du har nästan rätt, men här har det smugit sig in en felaktighet" i stället för de rätt hårda ord och regelrätta personangrepp som annars ofta lätt haglar ner över den som rågade trampa i klaveret.

Den här gruppen är helt klart en av usenets bästa i det avseendet.

Eftersom en kortslutning är en betydligt större risk än lite överström med avseende på person- och egendomsskador, skulle jag generellt föredra bättre kortslutningsskydd framför bättre överströmsskydd för ledningen.

Måttlig överstöm är en risk i samband med motorer, men då används väl fortfarande särskilt motorskydd?

Pass.

M v h /Patrik