Jag har två stycken NiMH-batterier typ AA som inte vill ta emot laddning. Det är nog inte det att dom är gamla, har inte använt dom så mycket, dom har nog helt enkelt blivit urladdade av tiden. Går det väcka liv i dom igen?
/Micke
Jag har två stycken NiMH-batterier typ AA som inte vill ta emot laddning. Det är nog inte det att dom är gamla, har inte använt dom så mycket, dom har nog helt enkelt blivit urladdade av tiden. Går det väcka liv i dom igen?
/Micke
Min erfarenhet är att NiMh dör med tiden (2-5 år) vare sig man använder dom eller inte - i allafall gällde det första och andra generationens NiMh-batterier.
det verkar som att de korriderar sönder invänding så att det inte fins några tilledare till den aktiva massan.
/TE
laddning.
har
Tiden går fort när man har roligt, dom är över 2 år...
/Micke
har
Jag har ibland märkt att spänningen på batterierna har sjunkit så mycket att laddaren inte orkar ladda dessa. Lösningen är då att ta ett helt vanligt justerbart spänningsaggregat och mata med rätt spänning och mäta tills spänningen på batteriet är ok, därefter montera batterierna i laddaren. Jag har gjort så med trådlösa telefoner som legat för länge utan laddning och där batteriet varit heldött. Fungerar !
MVH Anders
"Anders" skrev i meddelandet news:hwHQc.7310$ snipped-for-privacy@newsb.telia.net...
laddning.
att
Vad är rätt spänning då? Batteriernas spänning? Måste man inte ha konstant ström eller nåt också?
/Micke
I de flesta 'intelligenta' laddsystem idag så måste batterispänningen vara inom sitt 'fönster' för att laddsystemet skall uppfatta att batteriet sitter i och är korrekt innan den övh. ens försöker ladda
Laddsystemen provar inte ens med en kort laddperiod och se om spänningen är rimlig - stämmer det inte redan från börja så går den inte igång. - många telefoner använder dessutom batteriet som buffer även om man ringer med laddsladd i och fungerar inte utan 'godkänd' batteri trots laddsladd...
Är NiMh batteri en liten bit under den lägsta godkända spänning pga bottenurladdning eller lagring så vägrar laddaren i nallen att ladda - punkt.-- Tidigare beskrivna sätt är då en metod att 'lyfta' spänningen i batteriet så pass högt att laddaren i telefonen att laddaren anser att batteri existerar och är felfri och därmed börjar ladda. Det räcker med ca 1 Ampere i ca 30-60 sekunder på ett sådant batteri för att telefonen därefter skall börja ladda. det handlar alltså inte om att ladda batteriet fullt, utan bara väcka batteriet till liv igen och kan fungera flera år efter detta. /TE
dom
konstant
Ska prova detta. Tack
/Micke
OBS!!! bara NiCd - NiMH-batterier, _inte_ LiIon-batterier
om inte LiIon-batterier håller spänning (skyddskretsen har stängt av batteriet) eller att laddarn vill vidkännas den, så är batteriet trasig - att själv försöka ladda dito LiIon batterier utan känndeom dess polspänning innanför sin skyddskrets - är direkt farligt då en hårt överladdad resp. bottenurladdad dito har metallisk Lithium i sig samt kan bli het, spricka och tom. smälla om den stressas hårt mekaniskt eller av hög värme (hatthylla i bil och stark solsken) alternativt internt fel i batteriet, då den exotermiska reaktionen startar (batteriet börja värma sig själv och reaktionen går ännu fortare som värme batteriet...) och det ryker och kanske smäller...
/TE
mycket
vanligt
Lite OT men detta har jag undrat över en tid. Varför denna inkonsekvens?
Ni = Nickel, ett grundämne Cd = cadmium, ett grundämne.
NiMH = ? LiIon = ?
Ska inte prova med sådana batterier. Har läst tidigare inlägg från dej att det tydligen är ytterst viktigt med korrekt laddström till dessa.
/Micke
NiMh - NickelMetallhydrid - En metall som typiskt är väldigt ivrig att absobera väte är platina, men då skulle NiMh ha en prislapp på ganska många nollor efter siffran - därför består metallhydriden av en rad olika billigare metaller - olika för olika tillverkare och olika egenskaper, prioriterat på hög strömstyrka, värmetålighet eller kapacitet - typisk är att man får 1-2 av egenskaperna, men inte alla tre...
Lithium jon - jon är förövrigt ett svensk ord, nedlåtande ord för patrasket som gick by till by och tiggde för sin försörjning förr i tiden - vandrare, och det är precis vad det gör, metalljoner (lithium) vandrar från en koboltoxid/magandioxid
-struktur som håller Lithiumatomer inne i sin kristallstruktur och vid urladdning (eller om det var tvärt om??) går dom över till en kolelektrods struktur via vattenfri men ledande elektrolyt, och när det laddas så är det en omvänd process. I polymerbatterierna så är polymern mellan skikten elektrolyten och därmed 'torr'.
Det som gör att den här batteriet åldras med tiden och värme är att Lithiumjonerna oxideras till titanoxid (samma 'vitt' som finns i många hög-solfaktors solskyddskräm) och blir inaktiva samt inre resistansen ökar.
Vitsen med att hålla det i jonform i olika strukturer är just för att undvika metallisk Lithium. Men vid överladdning eller djup urladdning så kan man inte undvika att jonerna pläterar koboltoxid/kol-elektroderna när dom inte kan absorbera mera. - det pläterar åt resp. håll beroende på överladdning resp. djupurladdning.
Tredje faktorn är att koboltoxiden eller maganoxiden kan oxidera upp lithiumen direkt vid hög temperatur (< 130 grader)och blir en närmast termitbrand - det är det som har hänt när laptop, nallar, PDA har brunnit upp och det har blivit rubriker i tidningar - oftast beroende mekaniska fel inne i batteriet, tex en kortis, det blir varmt, över kritisk temperatur på en liten punkt, exoterm reaktion som värmer omgivning och fläcken växer till att omfatta hela batteriet och det blir glödhett, spricker och ryker...
Idag har man många passiva säkerhetsmekanismer i batteriet såsom vax som smälter och kleggar igen, ventiler som först bryter elektronisk krets (permanent), därefter släpper ut gas om det blir stort övertryck mm. mm. med erfarenhet av vad som har hänt tidigare - förutom den elektroniska över och urladdningsskyddet.
/TE
Att lithium skulle oxidera och bli titanoxid har jag svårt att tro på.
Uppladdningsbara lithium/mangan/titan-batterier innehåller lithium-titanoxid som katod redan från tillverkningen, inte som något resultat av åldrande.
-- Göran Larsson http://www.mitt-eget.com/
Du tänker nog på ordet "hjon" används till exempel i ordet tjänstehjon.
Det är riktigt att ordet jon som används i elektrolytiska sammanhang betyder vandrare.
Jag, som är kemiingenjör, skulle vilja att Du förklarar hur litiumjonerna kan oxideras till titanoxid.
Hälsningar/Bengt
vad jag vet så är det ett äktsvensk ord som införlivade med kemin-språket sas.
( klockan är sen...)
ehh... skrev jag verkligen det ???
måste i så fall varit en tankelapsus ala litium titan
man brukar inte kunna ändra ett grundämmne till en anna mha. enkel kemisk reaktion...
/TE
Inte alls; jon (utan h) är ett grekiskt ord som (ungefär) betyder vandrare.
Hjon (med h) är ett svenskt ord.
Om Du fortfarande tvivlar återkommer jag imorgon med ordagranna citat ur Bra Böckers Lexikon (som jag inte kommer åt idag).
Hälsningar/bengt
Svenskt och svenskt, men det kommer i vart fall inte från grekiskan.
Ordens ursprung finns beskrivna på
/Henrik
NEs ordbok håller inte med dig. Som av en ren händelse kan man söka gratis på bokstaven j.
-- Olof Lagerkvist ICQ: 724451 Web page: http://here.is/olof
[snip]
Nu var det som synes ordet "hjon" jag uttalade mig om, det du belagt är att ordet "jon" som tidigare påpekats kommer från grekiskan.
/Henrik
Ah, nu läste jag tråden en gång till och börjar hänga med på vad olika personer har påstått och inte... Det är alltså Torbjörn som blandar ihop "hjon" med "jon"...
Så här säger ordboken om "hjon" (det har alltså funnits redan i fornsvenska, men det är inte det ordet som är ursprunget till "jon" inom kemin enligt ordboken jag länkade till tidigare).
hjon subst. ;et, plur. ;, best. plur. ;en Ordled: hjon-et
1 (mest i sms.) person i beroende av samhällets hjälp el. av hjälp av enskilda personer : fattighjon; inhyseshjon Hist.: före 1520; fornsv. hion 'familjemedlem(mar); äkta make; tjänare'; gemens. germ. ord, besl. med bl.a. lat. civis 'medborgare' 2 (mest i sms.) tjänare : tjänstehjon Hist.: före 1520; se hjon 1-- Olof Lagerkvist ICQ: 724451 Web page: http://here.is/olof
On Mon, 30 Aug 2004 09:17:54 +0000 (UTC), Henrik Johnsson wrote:
Kan spåras till Eddan i betydelsen familjemedlem som sas ingick i kosthållet. Ordet hjon används fortfarande på island i betydelsen äkta make. Då trälar blev förbjudna/omoderna i jordbruket så fick även de bli hjon. Nytt namn, men de var fortfarande kvar i funktionen obetald arbetskraft. När de inte ens längre var attraktiva i jordbruket någon gång på 17-1800-talet så hospitalserade man de flesta, tillsammans med svagsinta och idioter. De kvarvarande blev antingen i stort obetalda pigor eller drängar och resten inlemmades till stor del i det sk statarsystemet. Stataren hade ofta årskontrakt på arbete mot en viss ersättning, i huvudsak i form av mat och husrum. I kontrakten fanns ofta en inbyggd skuldfälla, så stataren hade inte råd att flytta om inte arbetsgivaren medgav detta. En särskild grupp av hjon var de sk tjänste och legohjonen. De härstammade i de flesta fall från trälar som blivit fria (utkastade), så de blev tvungna att söka tillfälliga jobb på annat håll mot mat och bostad. De kunde inte få nämnvärd kontant ersättning då de i så fall riskerade att köpa dåligheter. Även dessa blev till stor del statare. De försvann i stort inom jordbruket när statarsystemet upphävdes. Jordbruket behövde inte längre deras tjänster i vilket fall. De och deras barn är numera omplacerade till industriarbetare, vilket snart inte längre behövs i Sverige. Troligen kommer de sista resterna att lagstiftas bort inom 20 år. Hospitaliseringen är också väck nu så de som finns kvar om 20 år får väl får väl bli vanliga bidragshjon, Har inte hänt så mycket sen 1000-talet...
Allt ovan mycket OT-illförlitligt fritt ur huvudet.
Joner är grekisk folkgrupp.
/Alf
ElectronDepot website is not affiliated with any of the manufacturers or service providers discussed here. All logos and trade names are the property of their respective owners.