strömringar

Hej

Någon som vet var man kan köpa och få uppgifter om de "strömringar" som man sätter runt ledarna när man vill mäta strömmen i ledningen typ tångamperemeter. Svårt att googla när man inte vet vad de heter.

Hälsningar Håkan

Reply to
Håkan Olsson
Loading thread data ...

r" som man

Jag s=E4ljer ibland s=E5dana men kan faktiskt inte komma p=E5 vad vi kallar dem. Str=F6mtransformator, str=F6mspole och "current coil" tror jag.

//C-H

Reply to
esbchgu

Kolla med Toroid i Växjö - som förresten slagit sig ihop med Noratel numera.

formatting link

MVH Lars H

skrev i meddelandet news: snipped-for-privacy@g44g2000cwa.googlegroups.com... Håkan Olss> Hej

Jag säljer ibland sådana men kan faktiskt inte komma på vad vi kallar dem. Strömtransformator, strömspole och "current coil" tror jag.

//C-H

Reply to
Lars H

Jag säljer ibland sådana men kan faktiskt inte komma på vad vi kallar dem. Strömtransformator, strömspole och "current coil" tror jag.

//C-H

Intressant..

sökte på current coil och fick en hel del intressant.

Vad kostar dina? Hur ser dom ut?

Vad lämnar en sådan spole för utsignal?

Håkan

Reply to
Håkan Olsson

"Lars H" skrev i meddelandet news:7hpBf.43169$ snipped-for-privacy@newsb.telia.net...

Hittade inga på deras hemsida men ska ringa dem sen om inte CH har.

Håkan

Reply to
Håkan Olsson

"Håkan Olsson" skrev i meddelandet news:UxrBf.43178$ snipped-for-privacy@newsb.telia.net...

Öppna
formatting link
---- välj "Country Sweden"-----välj "produkter" ------ välj "strömtransformatorer" ----och vips, så kan du få datablad på åtminstone en typ, både svenska och engelska.

MVH Lars H

Reply to
Lars H

"Håkan Olsson" skrev i meddelandet news:QwrBf.43177$ snipped-for-privacy@newsb.telia.net...

Du söker en "strömtransformator" som ofta förenklas till att kallas "strömtrafo". På engelska "current transformer". Det går t.ex. att hitta sådana här:

formatting link
. Jag vet absolut ingenting om den firman.

Strömtrafon anbringas runt en elektrisk ledare för att mäta strömmen i den samma. Den elektriska ledaren utgör då 1 varv i strömtrafon. Sekundärvarvtalet kan vara exempelvis 100, vilket betyder att om det flyter

10A i den ledare där man mäter strömmen, så flyter det 0,1A i sekundärlindningen. Man mäter strömmen genom att anbringa en shuntresistor på sekundärlindan, och mäta spänningen över den. Se till att veta vad du gör när du kopplar in den, annars kan det bli mycket tråkigt.

Observera att sekundärlindningen aldrig får lämnas öppen när det går ström i primärlindningen på en strömtrafo. Om man gör det kommer mycket farliga spänningar att kunna uppstå innan strömtrafon går sönder.

GLUDEN

Reply to
GLUDEN

samma form som strömmen genom den stora kabeln fast nedskalad i strömvärde.

Kom ihåg att en trömtrafo skall alltid vara kortsluten eller med en låg mätmotstånd på mätspolesidan - spänningarna kan annars bli grotekst höga om det är öppna och husets normala förbrukning helt plötsligt får hela sin spänningsfall över strömtafon som inte släpper igenom ström för att sekundären inte är kortsluten längre (på samma sätt som en vanlig trafo inte drar ström när den är olastad)

strömkvoten gör ju dessutom att ju mindre ström man vill se av huvudströmmen, destå fler varv är det på sekundären.

dvs. 100:1 trafo (dvs 100 ampere på primären - för 1 ampere på sekundären (mätsidan)) så har man 1:100 varv på trafon (1 varv på primären per 100 varv på sekundären) och man får den olykliga situationen att en bruten sekundärsida kan ge 22000 Volt om kärnan inte mättar innan...

vet inte hur det är med köpeströmtrafo - dom kanske redan har ett ingjutet strömmotstånd och man mäter bara spänningen över det, om inte så måste man vara väldigt noga med att strömmotståndet inte havererar eller tappa kontakt i någon situation - och skall klara impulströmmar från åsknedslag i robusthet (ej metallfilm alltså).

reservation att ovanstående resonemang gäller för 'fulltrafo', det är möjligt att man idag nyttjar dålig magnetisk koppling och små magnetkärnor ala strömtångamperemeter för att kringå en del av ovanstående risker.

/TE

/TE

Reply to
torbjorn.ekstrom

"Lars H" skrev i meddelandet news:LnuBf.43191$ snipped-for-privacy@newsb.telia.net...

Där var dom

Tack...

Reply to
Håkan Olsson

Sorry torbjörn tryckte på fel knapp....

Tack för varningarna. Hade inte en tanke på att de fungerade som vanliga transformatorer. Vore säkrare att linda primären med 10 varv och sekundären med 1. Det bli köpta med inbyggda säkerhetsmotsånd.

eller

Kan man mäta strömmen i ledaren genom att linda en annan tunn ledare typ 100 varv tätlindad runt ledaren ??? Blir det någon slags koppling då utan järnkärna.?

Håkan

Reply to
Håkan Olsson

"Håkan Olsson" skrev i meddelandet news:CFvBf.154566$ snipped-for-privacy@newsc.telia.net...

Om du lindar sekundären med tio gånger fler varv än primären så blir också strömmen tio gånger större i mätkretsen.

Nej, det funkar inte alls på det viset!

Det blir bara kapacitiv koppling som på sin höjd kan ge en bild av spänningen.

GLUDEN

Reply to
GLUDEN

Det är nog ovanligt med inbyggda shuntmotstånd eftersom det skulle göra att två stora vinster med strömtrafo går förlorade:

  1. Man vill ofta likrikta mätsignalen med en vanlig likriktarbrygga. Då är det helt avgörande att man likriktar strömmen till shunten, och inte spänningen från shunten. Alltså måste även likriktarbryggan vara inbyggd, varvid man förlorar möjligheten att inte likrikta signalen. Om man likriktar spänningen från shunten kommer man att få två diodspänningsfall av okänd storlek adderade till mätsignalen, vilket gör den oanvändbar.
  2. En stor fördel med strömtrafo är att strömmen ut från trafons sekundärlindning kan dras långa vägar i ledningar med okända impedanser utan att mätsignalen förvrängs. Det bygger helt på att shunten placeras nära mottagaren, d.v.s ofta inte alls i närheten av strömtrafon.

GLUDEN

Reply to
GLUDEN

GLUDEN skrev:

Mycket intressant. Kom ihåg på 60-talet då en sändaramatör, teknolog på Chalmers som jag kände, konstruerade en SWR-meter med just denna princip. Jag byggde en sån med stor framgång. Den fungerade utmärkt!

Jag undrar, hur gör man på lämpligt sätt för att med den likspänning som då erhålls mäta energiförbrukningen? På nåt sätt borde man kunna få fram en puls för varje kWh som förbrukas. Kanske sampla med a/d-omvandlare med en viss frekvens....

Det skulle kunna öppna för möjligheten att kunna följa förbrukningen på dator lite enklare än att optiskt registrera elmätarens rotation som tidigare diskuterats (och gjorts).... ;-)

Hur kan likriktningen se ut, en brygga och shuntmotståndet därefter, glättningskondensator?

Ökar inte det risken för att ledningen kan gå av och ställa till det?

Ralph, SM6BJJ

Reply to
Ralph Höglund

Tur att Lars H och Gluden finns. "Current transformer" =E4r b=E4ttre. Ibland vore det b=E4ttre att jag bara h=F6ll tyst...

De vi har fungerar som stora t=E5ngamperemetrar och =E4r egentligen tillbeh=F6r till amperemeters och oscilloskop f=F6r svetsning. Sj=E4lva ringen har en omkrets p=E5 mellan en 400 och 800 mm. Klarar med andra ord ganska stora kablar, elektroder och skenor med konstiga former.

Beroende p=E5 fabrikat s=E5 levererar den n=E5gra hundra millivolt per kA, ofta 150 mV/kA. Brukar anv=E4ndas f=F6r att m=E4ta upp till 20-30 kA, =E4ven om vissa g=E5r att anv=E4nda upp till 200 kA. =C5 andra sidan =E4r fungerar den nog inte att m=E4ta typ 100A med.

Det finns sm=E5 modeller med samma data f=F6r fast montage p=E5 transformatorer ocks=E5, men jag vet inte n=E5got om dem.

3000-6000 kr, bara f=F6r str=F6mtransformatorn...

Jag tror inte att du =E4r intresserad av grejor i det h=E4r m=E4tomr=E5det eller i den h=E4r prisklassen. :-(

Av rent egenintresse tycker jag att alla borde en punktsvetsmaskin p=E5 minst 50 kVA hemma i garaget... :-)

//C-H

Reply to
esbchgu

Håkan - utan att veta ifall jag hamnar på alldeles rätt ställe i den här tråden: En sån där av Toroids TR3025-S skulle jag kunna ordna ifall du är intresserad. Visserligen begagnad, men dock OK. Om du lovar att inte köra "oskyddat".... Hör av dig i så fall! MVH Lars H

"Håkan Olsson" skrev i meddelandet news:QwrBf.43177$ snipped-for-privacy@newsb.telia.net...

Reply to
Lars H

låter som att det är inbyggd strömshunt i den??

< asgarv > :-)

Vad har du för säkringar hemma - med tanke på att en 2 KVA ringkärnetrafo kan släcka en våning i ström (microbrytare/automatsäkringar) när man slår på den så...

50 KVA phuuuu....

/TE

Reply to
torbjorn.ekstrom

"Ralph Höglund" skrev i meddelandet news:krHBf.43238$ snipped-for-privacy@newsb.telia.net...

Absolut ingen glättningskondensator om man vill mäta effektförbrukningen eller energiförbrukningen. För att mäta energiförbrukningen skall man multiplicera momentanvärdena för ström och spänning. Man samplar med tillräckligt hög frekvens, vilket i praktiken bör betyda flera kS/s (kiloSampel per sekund). Produkten som erhålls skall helt enkelt integreras över tiden för att man skall få energiförbrukningen. Det är helt avgörande att det är momentanvärdena som multipliceras, dessutom måste det vara momentanvärdena för växelspänningen respektive växelströmmen.

Jovisst gör det så, det kan bli allvarliga problem i så fall. Strömtrafom kommer helt säkert att bli överhettad, vilket kan leda till brand eller överledning av den farliga spänniingen till mätkretsens SELV-spänning om man har gjort på det viset. Man kan skydda utrustningen genom att vid strömtrafon sätta några dioder i serie åt varje håll. Då kommer spänningen ut från trafon att begränsas till ett antal diodspänningsfall vid kabelbrott. I normalfallet skall inte dioderna ha någon inverkan eftersom shunten vid maximal ström skall begränsa spänningen till en lägre nivå än diodspänningsfallen.

GLUDEN

Reply to
GLUDEN

Direktiva kopplare fungerar för att man ser en del av hela våglängden med ett maximum och ett minimum där genom avgrening med olika löplängder för den delade vågen får en adderande verkan när det summerar i en port samt subtraherande verkan i en annan port och släcket ut sig själv, på så sätt kan man mäta en energiflödesriktning åt ena hållet men ser inte det andra (eller snarar 20-30 dB lägre). På 50 Hz så skulle en sådan bli ganska lång eller stor, typ ett antal mil i längd. På höga frekvenser så används microstrip, på lägre frekvens typ 27 MHz och nedåt kan man använda 'lumped' komponenter som drosslar och kondingar för att göra motsvarande - dock iom att det inte är distrubierat som med microstrip så är dom ofta ganska smalbandiga (samma 'tanke' som punktvis pupinisering gör att en telefonledning får en frekvensbegränsning vid

3400 Hz - om den hade varit distrubierad efter helalängden så hade den varit frekvensrak uppåt 100-tal kHz).

Helt korrekt:

Med ovanstående så får man också korrekt värde för 'skryklig' ström från moderna switchare med hög peakström under kort tid och ingen ström alls resten av perioden - sådant som får vanliga multimetrar att visa helt fel.

Med denna metod blir även effektangivelse korrekt även för motorer etc. med mycket reaktiv effekt.

likriktning i sig förstör väldigt mycket av mätmöjligheterna då det blir absolutvärdetal och bara två kvadrant-multiplikation.

Man får då inte fram information som fasvinkel mellan ström och spänning är beroende av kapacitans eller induktans, det enda man ser är att det är fasvinkelskillnad - inte varför. man kan heller inte längre bedömma effektriktning - dvs om energin går in eller ut ur anläggningen - i

3-fas system med ojämn belastning mellan faserna i större områden så kan man får effektflödesgenomgång mellan faserna beroende på lastasymmetri och dess fasvinklar. dvs. en fas kan exportera effekt ut genom att dra lite extra effekt på dom andra 2 faserna i en utjämningsprocess (massor av ström i nollan), och vet man inte riktningen så räknas den exporterade effekten som förbrukning istället för att subtrahera värdet från dom andra två faserna förbrukning.

Det är därför som 3-fas-elmätaren har 3 spolar på samma axel så att den summerade momentet representerar förbrukningen även om en spole försöker dra åt andra hållet just för att den exporterar effekt, momentet blir mindre och skivan snurrar långsammar - kunden betalar _bara_ för effekten som förbrukas innanför sin mätare, inte vad som flödar igenom systemet utöver förbrukningen bara för att nollan är lite offset.

Har man 3 separata elmätare, en för varje fas (kopplad mot nolla) så kan man råka ut för att en mätare går baklänges i vissa situationer av samma orsak som ovan.

man kan konstatera att dom som designade 3-fas systemet samt elmätaren inte var några dumskallar.

elmätaren är nog i antal den mest använda analoga mekaniska multiplikatorn i världen och med en oehörd dynamik som förmodligen överträffar en 16-bitars AD-omvandlaren samt med en 'oändlig' sampeltakt men begränsad bandbredd. - och den är inte lättlurad i avseende elektrisk manipulering...

jag skulle gissa att man i linux kunde svänga ihop en hyffsad effekmätare genom att använda sagda strömtrafo med nivåerna anpassade till ljudkortets område (ca 150 mV som max) med resistiv dämpsats till ena stereokanalen, och till den andra kanalen ansluta en 6-9 Volt AC-adapter där växelspänningen också dämpas till ca 150 mV med resistiv dämpsats. - absolut ingen likriktning, glättning eller filtrering skall göras

Jag vet att jag för tio år sedan i Linux på en kväll hackade ihop en enkel inspelningsprogram med 30 sek förbuffing av inkommande ljud - dvs. trycket jag på knapp för 'REC' så sparades också all ljud 30 sek innan 'REC'-trycket som ljudfil och man fick tex. med början på en låt som man inte hann med att starta inpelning i tid på (en feature som jag inte har sett på de vanligaste ljudediteringsprogrammen) I samband med detta så gjorde jag förståss dB-beräkningar etc. av inkommande ljud för att kunna se innivå (och på köpet konstaterade att radioreklamkanalen Energy inte hade mer är ca 6 - ibland bara 3 dB dynamik oavsett hur dom pratade och spelade).

Denna program (om jag hittar koden) skulle enkelt kunna skrivas om för effektberäkning istället för dB genom att skala och multiplicera H och V kanal sampel för sampel från ljudkortet och sedan summera till effektvärde i Watt ala effektmätare. Man skulle också kunna redovisa fasvinkel mellan ström och spänning samt om det beror på induktiv eller kapacitiv last - till detta så kan man räkna ut energiflödesriktning in eller ut, liksom VA och VAr, med FFT (kod som kan tas från tex. X-spectrum) så kan man även titta på övertoner och dess spectrum, kurvformer, crest-faktorer etc. - Jag vet hur dyra motsvarande Flukes mätinstrument är för denna typ av mätning...

En sådan sak borde inte ta mer än 1-2 kvällar att hacka ihop så länge man nöjer med konsolprogram utan grafik. Med detta kan man också låta gå i bakgrunden och skriva loggfiler för efterberabetning om man vill, och med linux relativt robusta multitasking så lär den knappast tappa sampel ens vid stora övriga programhändelse.

med en klampningsbar strömtrafo ala strömtång och 6-9 Volt strömadaptern samt laptop med linux och lämplig progran, så har ma förmodligen en ganska användbar mobil 230-effektmätare som med lite kaliberingsjobb förmodligen mäter bättre än dom flesta lågpris-effektmätare om man har jobbig och skrynklig ström.

--
Skall man mäta 3-fas så måste man dessvärre ha 3 stereoingångar och alla 
3 kanalerna måste samplas synkront något så när så att inbördes relation 
 Click to see the full signature
Reply to
torbjorn.ekstrom

Det =E4r det nog, tror jag. Det sitter en liten str=F6mtrafo p=E5 sekund=E4rsidan p=E5 n=E4stan alla moderna punktsvetstransformatorer och de levererar s=E5 vitt jag vet alltid en utsp=E4nning, inte en str=F6m. De som kommer med instrumenten =E4r inte s=E4rskilt noga specade, men jag har provat att koppla ihop ett instrument fr=E5n en leverant=F6r med str=F6mtrafos fr=E5n andra och kurvan blir likadan men f=F6rskjuten. (Byggda f=F6r olika antal mV/kA antar jag)

Maskiner f=F6r 50 Hz kopplas mellan tv=E5 faser, 400V, och kan dra ganska mycket str=F6m. 200A s=E4kringar =E4r inte ovanligt f=F6r en inte alltf=F6r stor maskin.

Moderna utrustningar anv=E4nder en inverter (frekvensomriktare) som likriktar trefasen. D=E5 beh=F6vs inte s=E5 stora s=E4kringar. Basmodellen hos oss har en maximal uteffekt p=E5 s=E5d=E4r 300 kW, men till=E5ter d=E5 bara en intermittens p=E5 n=E5gra procent. Den drar allts=E5 mindre =E4n

500A per fas som mest, s=E5 n=E5gra j=E4ttes=E4kringar =E4r det inte fr=E5ga om. (100 - 125A)

Det finns st=F6rre maskiner med svetsstr=F6m p=E5 =F6ver 100 kA med en max uteffekt p=E5 =F6ver en MW. Egen transformatorstation skadar inte...

//C-H

Reply to
esbchgu

torbjorn.ekstrom skrev: (bl.a.)

Ja, då tror jag trots allt på att köpa en energimätare med pulsutgång och inte ge mig på nämnda princip.... :-)

Lite krångligt blir det...

Ralph

Reply to
Ralph Höglund

ElectronDepot website is not affiliated with any of the manufacturers or service providers discussed here. All logos and trade names are the property of their respective owners.