Jag har ett projekt på gång, där jag behöver mäta endel, och logga det i en dator. Det kanske är lika bra att jag erkänner med en gång vad det går ut på. Jag och en kompis håller på att bygga en bromsbänk, för att kunna bromsa bilmotorer. Bromsen är en Telma, en typ av virvelströmsbroms som kommer från en volvobuss. Det är två stora skivor med 16 elektromagneter mellan.
Problem 1: Huvudsyftet med bänken är att enkelt kunna justera in bränsle och tändning efter maximal effekt, samt att kunna mäta upp vad för skillnad tex. två olika insug gör. Således vill vi ha hård koll på avgastemperatur på alla 8 cylindrar, lufttemperatur före och efter laddluftkylare, motorns varvtal, momentet (från en lascell), blandningsförhållandet (AFR/lambda) från en bredbands-lambdamätare, oljetryck, oljetemperatur, säkert kommer vi på mer... Ett PCI mätkort var tanken, och antingen ett visualbasic program eller labview. Men var får man tag på enkla billiga mätkort? Ett par stycken analoga kanaler vore fint. National Instruments har ju fina kort, men dom verkar väldigt dyra. Tips på var man kan köpa kort, gärna begagnade, mottages tacksamt!
Problem 2: Bromsmomentet, strömmen genom spolarna i virvelströmsbromsen, måste vi kunna justera någorlunda steglöst. PWM styrning känns som en bra lösning. Men varje spole drar 8 A, eller 120A totalt. 24V. Borde inte en så stor spole sparka tillbaka ganska läskiga spikar när transistorn slutar leda? Jag har ingen koll på hur stor frihjulsdiod man kan tänkas behöva. En transistor och diod till varje spole känns säkrast, mosfetar som klarar över 8A finns det ju gott om. Någon som kan tänkas ha några tips?
Har använt deras produkter utan problem. Mycket bra pris/prestanda. Ska det vara ännu billigare/flexiblare får du slå upp A/D-kretsar i Elfa och värma lödpennan.
International Rectifier är den som har störst utbud. Kolla deras hexfetar. De har nog även logikstyrning som är användbar, det borde funka att använda någon pwm motorstyrkrets. ELFA är agent för IR.
du måste känna till emissionsgraden på ytorna, då kulörer, ytstrukturer och 'blankheter ger väldigt olika resultat.
tex blank aluminium kan vara väldigt varm utan att känna 'het' baserat på upplevd strålvärme, medan sotad stålyta ala värmeplatta på spis strålar mycket värme.
När det gäller elektronik så användes förr ofta vanlig påmålad tipex på ytorna man ville mäta för att få en känd emissionsgrad på alla mätpunkter.
Dock gäller det nog andra regler vid ett rödglödande avgasargrenrör...
On Fri, 01 Oct 2004 10:16:34 GMT, "Kent Sjögren" wrote:
Problemet med interfacekort från ebay är när de ska repareras/ersättas. Händer alltid när det är som minst lägligt. ADC0808 och 8255-kretsar är ok men om det sitter exotiska kretsar på kortet och det har ovanliga kommunikationsgränssnitt och kommer från företag som upphört existera så är det inte roligt när det börjar krångla. Oavsett kort, köp dubbel uppsättning. Det blir billigast i längden. Alternativet som jag använder ibland är kort från
formatting link
. Det är lågpriskort utan nämnvärd kvalitet men har enkla standardkretsar som är lätta att reparera. Oftast när jag använder dessa kort så är det för att få tillgång till simpla digtala I/O-portar där jag sedan hänger på min egna hårdvara.
Min allmänna erfarenhet av byggen liknande ditt är den svåra biten inte att få ihop A/D och op-kretsar utan att få driftsäkerhet med avs på elektriska störningar och jordströmmar. Använd optokopplare där det går, balansera och lågpassfiltrera små signaler, skärma rubbet men använd inte samma strömförsörjning, jord eller ens skärm som till dina bromsspolar om du inte har otrolig koll på området. Häftiga tändsystem till bilmotorer och kul rippel från dina drosslar kan göra livet surt för de flesta mätsystem. Jag stöter ständigt på nya problem trots att jag hållit på ett tag. Det värsta är att ibland kan det vara otroligt svårt att komma till rätta med störningar som orsakar konstiga mätvärden.
Här följer en lång historia kanske, men ämnet snubblar lite över ditt projekt. Jag var i yngre dar aktiv inom rally och byggde in massor av egentillverkad elektronik i bilen inklusive avancerade tändsystem. Resultatet av tändsystem mm testades i bromsbänk förstås. På lite krokiga vägar ledde detta till att jag åtog mej att leverera elektroniken till ett annat bromsbänksbygge. Det var rätt långt hemifrån, men saker går ju skicka per post och kunden ansåg sej klara installationen själv, så det skulle nog ordna sej. Inte.
Det krånglade från början. Mätgivare blev oförklarligt instabila. Bromsbänken var modell rullande landsväg, helt mekanisk med luftturbin som broms så här misstänkte jag inga elstörningar. All elektroniken inklusive dator och givare skickades tillbaka till mej för undersökning. Kunde inte finna något fel, men jag la till lite lågpassfilter och avkopplingskondensatorer i mätkretsarna. Ingen verkan. Över en helg undersökte jag bromsbänken på plats. Gjorde egna kalibreringar och allt var ok, så nu skulle vi testa med en bil. Bilen spändes fast i bänken och när allt var klart drog man fram två stora elfläktar på hjul. Dessa ställdes framför bilen och skulle ge motorns kylare luft. Slutligen kopplade man in fläktarna i eluttaget jämte datorn.... Man kunde se på bildskärmen hur den blev nästan svart när fläktarna kopplades in. Här var ett uppenbart problem men det värsta var att problemet ökade när strömförsörjning till fläktarna fixades från annat håll. Problemet var nu pinsamt tydligt. När fläktarna startade blev nu alla mätare knas. Bromsbänkens ägare ansåg mycket kyligt det som fullt klart att min elektronik inte höll måttet och tyckte att det var bäst om jag plockade bort prylarna omgående. Medans han ägnade sej åt att plocka ut testbilen började jag studera hur mycket jobb det var att plocka bort elektroniken. Mellan bromsbänk och mätförstärkare/dator mm var kablaget lagt i rör ingjutet i betonggolvet. I vardera änden satt kopplingsboxar och två dsubkontakter nere i golvbrunnar. Dessa kablar hade lokala elektrikern dragit enligt mina anvisningar. Öppnade en golvbrunn och kollade. Allt såg välgjort ut så när som på en detalj som jag tyckte lite konstig. Tre av dsubkåporna var av metall men en var av förkromad plast. Jag hade levererat fyra metallkåpor. För säkerhets skull öppnades plastkåpan och kollades. Kabelns skärm var ansluten i dragavlastningen precis enligt min anvisning för metallkåporna men denna kåpa var av oledande plast. En kabel gick mao flera meter utan skärm i golvet under fläktarna upp i en golvbrun med nästa kabel som i sin tur ledde till en elfabox med op-kretsar på enkelsidigt störkänsligt experiment-pcb. Allt skärmat med samma obefintliga skärm. Hade inga kåpor med mej och testet skedde en söndag. Som nödhjälp lödde jag dit en enkel tråd mellan kabelskärm och dsubdon. Tyvärr tyckte kunden att han redan offrat nog av sin söndag på mej och ville inte göra fler tester, men ok, låt skiten sitta kvar så kanske han testade till veckan. Men han ringde på några dagar senare och sa att det nog var bättre att jag hämtade grejerna. Han ville inte lägga mer tid på något som inte fungerade bättre. Följande helgen körde jag åter dit och skulle demontera. Jag fick vara själv i verkstan då ägaren hade viktigare saker för sej. Fan flög i mej så i stället för att demontera satte jag upp min egna bil i bromsbänken, väl medveten om att detta i högsta grad skulle ogillas om någon kom på mej. Lyckligtvis fungerade nu elektroniken helt perfekt. Mycket arbete och många mil med bil, allt för en missad skärmning.
jag lider med dig - det behövs så jäkla lite för att det skall välta hela lasset - och än värre är det när kunden och/eller underentreprenörer skall göra saker själv för att hålla nere priset och inte kör med samma 'störningskänliga' ögon och därmed misstag och fel eftersom de inte kan bedömma konsekvenser av tex. erätta bortslarvade kontakttdon med annan typ som i ditt fall....
sedan är det svårt att förklara och reglera 'skuldfrågan' om de övh. inte greppar varför det är på det här sätter...
Just precis så blev det i detta fallet. Kunden var inte nämnvärt tacksam utan tyckte att "det var på tiden" , installatören som mycket riktigt slarvat bort dsubkåpan ansåg att det var elektroniken som var problemet. Han hade lång erfarenhet av plastkåpor och aldrig haft problem tidigare. Mina resor och extraarbete fick jag stå för själv. En lärorik förlustaffär för min del.
On 02 Oct 2004 15:48:26 GMT, snipped-for-privacy@spamnuke.ludd.luthdelete.se.invalid wrote:
Det var mer än 20 år sedan. Det jag lärde mej var att i fortsättningen bygga pcb med inbyggd robusthet. Dubbelsidigt med bra jordplan så att elektroniken fungerar hyggligt även om skärmning faller bort. Ett problem som kvarstår är att jag fortfarande inte klarar att skriva "vattentäta" tekniska instruktioner och därför oftast försöker dubbelkolla resultatet. För tillfället jobbar jag med sjukvårdselektronik för ett amerikanskt bolag, som är livrädda för stämningar om något skulle gå fel. Allt inklusive kvalitetsprotokoll dubbelgranskas såväl tekniskt som juridiskt. Varje enskild komponent såsom kondingar och motstånd har sitt egna dokument där man går igenom följder av fel värden, komponenthaveri mm. Dessutom har dessa dokument i sin tur sin egna kvalitetsdokumentation. Särskilt kritiska komponenter ska ha redundans eller felindikering och mjukvara som kollar att redundans och felindikering alltid fungerar. Trots allt detta har på sent stadie av utvecklingen hittats oförutsedda tekniska problem. Problemet går enkelt att rätta till men följderna dokumentmässigt räknas i ett antal tjocka pärmar och många mantimmar. Inser numera att Murphys lag alltid kommer lura där man minst anar det och min strategi är att ta det med jämnmod när utvecklingsarbeten ger bakslag. Ett antal sena övertidstimmar i slutet på varje projekt är priset man får betala för att hålla på med denna typ av arbete. Vill jag alltid sluta jobbet klockan fyra så finns det sådana arbeten också.
Kanske vore bra med någon slags skärmingssensor mekanism på pcb. Så att kunden inte skyller ifrån sig?
Är det inte risk för minsta motståndets lag. Så att om en konstruktion har ett principfel undviker man att ändra den pga det dokumentations och testjobb som åtföljer?
Antar att lönekuveret motsvarar insatsen? ;)
Hur är det med EMC o .dyl för sjukvårdsapparatur? Hur mycket dom tål t ex.
Jo, då har man kanske lappat ett hål, men det är 9999 hål till att lappa och detta med en begränsad budget. I fredags drabbades jag av något av en klassiker: Kunden -Prestanda är instabila. Jag -Tänds lysdioden som indikerar att rätt driftstatus uppnåtts? Kunden -Nej, den lysdioden har varit sönder länge... Kunden i fråga var en erfaren mättekniker. Har funderat en stund på hur man kan skriva generella instruktioner som tar hand om denna typ av problem på ett sätt så att kunden verkligen tar till sej detta. Tips mottages.
Mindre förbättringar undviks eller läggs på hög för kommande revision. Det finns sällan utrymme för principfel.
Jag har mycket flexibel arbetstid som löneförmån.
Kunden vill att apparaten ska vara så bra att den kan få de rätta stämplarna (IEC,UL,FCC,CE...) och har oftast inte någon egen avancerad uppfattning om eller krav utöver detta. Mycket kunde göras bättre men EMI-filter, kopparfingrar och skärmburkar kostar både utrymme och pengar och tillför inte kunden något mervärde om det inte är nödvändigt för funktionen. Det som skiljer denna elektronik från genomsnittet är kanske främst riskanalyserna om något går fel, särskilda isolationskrav och att man har större kostnadsramar för utveckling/produktion för att garantera en något högre kvalitetsnivå med avseende på resultat från riskanalysen. Den enda kunden, som jag kommer ihåg nu, som haft egna specade EMC-krav rörde ESD. Utöver detta finns särskilda krav på viss sjukhusutrustning men detta täcks in av typ EN60601 vilket är EMC-relaterade normer för luftburen kompatibiltet, inte något märkvärdigt, så det är inte Tempest eller strålningshärdigt man konstruerar.
Om ej rätt driftstatus.. låt apparaten sluta fungera helt. Det borde ge viss uppmärksamhet. Dock bör den visa vad som är fel.
Hur ser dessa isolationer ut rent schematiskt? Överslag i t ex en tens apparat skulle kunna få sina effekter..
Hur är mobiltelefoner (GSM/3G) och datorlan (802.11x) i konstruktions synpunkt? Finns väl en anledning till att dylikt är totalförbjudet på sina ställen.
De strålar självklart ut det de är avsedda att stråla. Att funktionskritisk elektronik blir utstörd av en mobiltelefon får anses som dålig konstruktion eller att den är så gammal att situtionen inte fanns när den konstruerades. Fram till 2001 omfattade FCC EMC-specen för sjukhuselektronik frekvenser upp till 1 GHz. När specen skapades fanns varken wlan eller Bluetooth. Ett sätt att lösa EMI mellan två enheter är att förbjuda den ena parten.
Dock vill jag kommentera att i Wlan och Blutetooth så är utnivåerna betydligt lägre - GSM så fick man pulsa ut upp till 2 Watt från nallen, medans Wlan kanske får sända som max 100 mW (har inte kollat) - dom 13 dB i uteffekt gör en hiskelig skillnad om grejerna blir störda eller inte.
jag har haft kunder som har skrivit omfattande nedkopplingsanvisning av utrustning kopplad till läckkabel med resulterad fältstyrka av max -60
-90 dBm i området inför öppnande av känslig teknikskåp - och önskan om färrstyrning av dito - varför frågade jag, jo man skall stänga av GSM-telefonen innan man öppna skåpet - annars blir det trubbel i digitalelektroniken där...
Folk har ingen som helst grepp om kvoter... att det skiljer
1000000000 ggr i effekt mellan GSM telefons utsändning och det som kommer ut ur läckkabeln är ingen som inser... - eller dess inverkan av det.
Det här var ju perfekt! Max6675, omvandlar signalen från en typ K tempgivare, 0-1024 grader C, till ett 10 bitars värde som skickas via SPI. Jag har tagit hem ett par stycken, tänkte hänga dom på en PIC, så får den skicka vidare värderna till datorn via serieporten. Tackar så mycket för tipset!!
ElectronDepot website is not affiliated with any of the manufacturers or service providers discussed here.
All logos and trade names are the property of their respective owners.