Wheatstone-brygga, lastceller

Hej!

Jag använder lastcelller som jag tar ur slaktade personvågar. Dessa billiga lastceller har inte en komplett brygga som dyrare lastceller utan enbart "en halv" brygga (d.v.s. två motstånd i serie med tre anslutningar) För att kunna mata mina instrumentförstärkare så måste jag tillhandahålla den andra halvan av bryggan själv. Denna andra del av bryggan har jag byggt med två metallfilmsmotstånd + en mångvarvig 50 ohms trimpot. (Det är väldigt känsligt. Initiala försök att köra med enbart en 1000 ohms trimpot gick inte...) Med trimpoten ställer jag in en lämplig bias till instrumentförstärkaren. Det hela fungerar synbarligen bra nu. Jag har dock börjar fundera lite. Min konstruktion kommer att arbeta under tämligen fältmässiga förhållanden (Ibland ute, under tak sommartid), och jag vill minimera felkällor. Jag har en sångarkollega som också är en mycket erfaren elektronik-konstruktör. Han menar att de värsta felkällorna i "lågohmig" driftsatt elektronik är:

-Anslutningar

-Trimkondingar

-Trimpotar

Anslutningarna gör jag med påpressade hylsor på sladdarna som fästs i skruvplintar på kretskortet. Jag kan inte löda in dom, det måste gå att byta fältmässigt...

Trimkondingar har jag inga.

(Alla IC är direkt lödda på kortet (inga socklar))

Trimpotar har jag ju. Jag funderar nu på att byta ut trimpotarna mot fasta motstånd. Jag har testat och mätt, och det verkar som att jag i princip skall ha en "halvbrygga" som har en "obalans" på 1 - 2 ohm. (Totalt motstånd samma som lastcellerna, som verkar ha 500 eller 1000 ohm per "ben") Fråga: Anta att jag bygger en sådan (halv)brygga med några fasta motstånd av bra kvalitet (metallfilm?). Hur stabil blir den över tiden? Kommer motståndsvärdena att vandra? Trimpotar ger ju möjlighet att trimma om, men kan ju också vara en tänkbar felkälla.

/Johan S

Reply to
Johan Stäck
Loading thread data ...

går ganska bra om man har _rätt_ sorts sockel, mha dyra sådana med svarvade ben.

tja, om det blir balans med 1-2 Ohm 'offset' så är det snarare felmätning av ursprunglig värde eller att man inte har räknat in tilledare etc.

Skapa balans eller mäta storleken av obalans (inklusive fasläge vid AC)i weatstonebrygga är fortfarande den mest exakta sättet att mäta motstånd (impedans), och tittar man på nätverksanalysatorer etc. så är det i princip en wheatstone-brygga i botten trots att man mäter i många GHz.

Ingeting är helt stabilt (speciellt inte över stor temperaturområde), men motstånd hör nog till de mer stabilare komponenterna, kondingar är det värre med ur långtidsperspektiv pga polariseringar i material, migration mellan lager etc.

du har gjort ganska mycket att få det hela mer stabilt med ett relativt sett höghomigt fast stabilt motstånd samt en liten trimmer på några få ohm. trimmern måste 'röra' sig ganska mycket internt för det skall förändra sig ens delar av Ohm iom att du har så lågt totalvärde.

- den trimmern vill du nog också ha kvar för framtida justeringar/service, då många inlödningar för att prova ut värden också sliter på komponeter och inlödningspunkter (pad)

Jag förutsätter här att du har kapslade och täta trimmpotar (dvs. tvättbara) och inte av dom gamla öpnna typerna som fans förr.

Man får väga för och nackdelar, du har säker utrustning ute i fält, och om det hittils inte verka vara en konstaterad stor felkälla som att det driver med tiden och måste justeras hela tiden etc., så kan man gott fortsätta med pottar då behändigheten vid tex. service och utbyte kan vara värt en något potentiellt sämre stabilitet mha. pot.

Om det här är på kretskort så ser du till att det fins hål och pad (ytmont.) för båda alternativen - att man i fält byglar bort trimpoten och ersätter med uppmätt pott-värde som motstånd när allt är intrimmat.

Om du använder byglar, kontakter och stift som anslutningar - använd guldplätering både på stift och hylsa, speciellt om det är i miljöer där utrustningen kan flexa, stötvågor (från klubbslag) eller vibrera - att använda tennpläterade kontakter ala molex (billigare) här i vibrerande miljöer är inget bra då tennet oxiderar och grumsar runt i kontaktpunkterna i kontakten om den rör sig något (um-rörelser räcker!) med glapp som följd (gammal kunskap för mig, inhämtad den hårda vägen, går nog att hitta kommentar om just detta in någon gammal news i slutet av 90-tal, men såg nu i Ny Teknik att det tydligen är en nyhet i fordonsindustrin med tillhörande doktorsexamen... - hmm får kanske leta rätt på detta och sedan hävda upphovsrätt ;-) - Internet spar ju på allting (i allafalla icke binärbärande news), så det borde duga som trovärdig källa med publiceringsdatum och allt om det hittas på någon stor oberoende news-lagrare som google :-))

/TE

Reply to
torbjorn.ekstrom

ElectronDepot website is not affiliated with any of the manufacturers or service providers discussed here. All logos and trade names are the property of their respective owners.