Det är ju så att när det är som kallast är det också vindstilla samtidigt. Skall man ha en vindgenerator är det så illa tvunget att ha stora dyra batteribankar där man kan lagra energin, men det verkar folk blunda för.
Ja inom överskådlig framtid har vi inget alternativ till det.
Då bygger man istället mycket mer isolerade radhus och förbrukar en femtedel så mycket energi för uppvärming så är problemet löst. :)
Nu är det inte realistiskt att bygga om redan befintliga hus på det sättet inser jag också, men då är et iaf bättre att inte anväda el till uppvärmning utan istället t ex låta kommunerna bygga rejäla bergvärmeanläggningar och distribuera fjärrvärme istället.
Nu bör väl ändå uppvärmingsbehov vara stora även när det blåser och är kallt samtidigt, även om det inte är lika kallt. Iofs beror det på hur mycket vi isolerar våra hus, men ändå, vindkraft ska bara ses som ett alternativ av flera som måste användas samtidigt. Den typen av energikällor som inte är storskaliga och beror på väder m m kan man inte lita på lika mycket.
Ja, men det är inte särskilt praktiskt att bara lita på vindkraft.
Det finns mer seriösa idéer än så.
Problemet med att vara väldigt beroende av uran och olja är att vår energiproduktion så starkt påverkas av världekonomi och världspolitik. Det gör att vi inte kan bedöma vilket pris och vilken tillgång vi kommer att ha framöver. Dessutom har vi de praktiska problemen och kostnaderna med framförallt kärnavfallet och i viss mån också säkerheten kring kärnkraftverken.
Dessutom pågår det i praktiken en utbyggnad av kärnkraften redan nu. Det kan låta lite märkligt, men det planeras effektiviseringar och förändringar i verken i Forsmark och Oskarshamn som tydligen sammanlagt beräknas ge mer producerad el än den Barsebäcksreaktor som nu stängs klarar att producera. Pengar till detta frigörs eftersom Barsebäck läggs ner och inte längre behöver underhållas. Tyvärr har jag bara hört detta direkt av två personer som är lite mer insatta i energiproduktion än jag själv och det kanske är lite politiskt känsligt att nedläggningen av Barsebäck bara gör oss mer beroende av kärnkraft, jag vet iaf inte varför det talas om det mera.
-- Olof Lagerkvist ICQ: 724451 Web page: http://here.is/olof
Jag menar inte att man bara skall lita till kärnkraften, men vi måste faktiskt ytnyttja den så länge det går. Det är otroligt korkat att lägga ner den enbart på grund av känslomässiga skäl hos vissa få människor. Forskningen för att få fram ännu bättre energikällor måste fortsätta, men sveriges regering har nyligen halverat anslagen till det! Vi måste sluta med att elda upp de fossila bränslena i onödan nu, eftersom det förstör miljön ofantligt mycket.
Det är inte _känslomässiga_ skäl. INGEN kan garantera säker lagring under så lång tid som det faktiskt rör sig om innan kärnavfallet är ofarligt igen.
Min åsikt är att vi aldrig skulle hoppat på kärnkraftståget från början, men när vi nu har gjort det så får vi vackert fortsätta, eftersom vi "byggt in oss i ett hörn". Vi _behöver_ energin men har inga andra (rimliga) produktionsalternativ.
Sen tycker jag att man borde satsa mer på utveckling av alternativa energikällor. Jag menar verkligen _göra_ det, inte bara snacka om att det _borde_ göras. Alla jäkla "miljöavgifter" och liknande borde gå direkt till konkret forskning och utveckling av alternativ energiproduktion. (Nu försvinner pengarna förmodligen bara in i det ekonomiska svarta hål vi kallar "staten"...)
-- May all spammers die in horrible pains! Wanna e-mail me? Well, peter_e is correct, but the rest is obviously bogus... Try algonet in the .se TLD instead.
...Och givetvis motsvarande utvecklingsarbete på förbrukningssidan. Fast där sker nog lite mer utveckling redan nu, av naturliga skäl. De som förbrukar energi får ju betala för sig. Det är alltså i deras intresse att hitta sätt att snåla in på förbrukningen. Samma morot verkar saknas på producentsidan, där är mer alltid bättre...
-- May all spammers die in horrible pains! Wanna e-mail me? Well, peter_e is correct, but the rest is obviously bogus... Try algonet in the .se TLD instead.
Jo det är det. Alla inser dock inte det.
Problemet är att vi redan vet att det är svårt med alternativ. Det blir därmed på tok för dyrt. Vi klarar inte det. Staten har nu halverat summan till forskningen.
Ken Decided to say:
Det krävs bara om man har i princip 100% vindkraftsel, men upp till 15% klarar man utan problem att balansera inom systemet. Bara stäng några dammluckor i vattenkraftverken när det blåser som bäst och spara vattnet till senare.
-- Roland
It's hip to be square.
Peter Emanuelsson Decided to say:
Tekniken att producera alternativ energi och minska förbrukningen finns redan idag, men har trögt ut på marknaden. Problemet är osäkerheten om den långsiktiga energipolitiken, teknikutvecklingen och att investeringarna som krävs kan göra att huset inte går att finansiera. Eller konkurrerar med andra investeringar i företaget eller i kommunen. Dessutom är det alltid svårt att introducera ny teknik.
Det bästa vore att skrota skatteväxlingen, sänka energiskatterna, och istället använda pengarna till direktstöd för användning av bättre energiteknik. Det är så man gör i övriga Europa.
-- Roland
It's hip to be square.
teroetiskt så är den väldigt hög (har inga siffor), men så skall det också implemeteras och för hög verkningsgrad så blir det ofta väldigt stort.
40% för en mindre stirlingmotor (< 1 kW) får nog anses väldigt bra.Alla värmemotore (dit hör, bensin, dieselmotorer, ångmaskiner, gasturbiner, ångturbiner osv.) bygger sin tranformation till högre energiform (mekanisk energi) genom flödet från varm till kall sida
- och omvänt så har vi kylmaskiner - där man med insatt mekanisk kraft (kompressor) gör att värmen går i omvänd riktning, dvs. går från det kalla till varma sidan, som kylskåp, AC och värmepumpar. ju högre temperaturskillnad, ju mer insatt mekaninsk kraft krävs per KWh flyttad värmemängd från kalla till varma sidan och det var den omvända fallet (motorer) som james Watt insåg varför man skall hålla temperaturskillnaden så hög som möjligt för hög verkningsgrad i motorn. Det är samma grundekvationer men med olika riktningar - sedan har man det här med förluster utanför 'systemet' vilket gör att verkningsgraden alltid är mindre än '1' oavsett riktning...
jo, men du får elda nästan dubbelt så mycket med ved för en viss värmemängd då du med stirlingmotorn skickar ut 40-50% av värmemängden till elnätet i form av ström - även om veden kanske är billig, så är det frågan om du kan konkurera med tex. kärnkraft eller vatten i det här fallet.
Du få väl ut ca 2 KWh elström (och 3 KWh spillvärme) per kilo ved ungefär med högverkningsgrads stirling motor....
synd att solpaneler ger bara ca 100 W per m2 när det gassar på som värst, och är dyra i investering.
dom sparas ändå så mycket det går - finns ju kärnkraft och produktion från värme och processindustri (pappersbruk) som fyller upp elbehovet sommartid till stor del. Dock börja vi svenskar skaffa oss en vana med AC och klimatkontroll som gör att även sommarförbrukningen stiger år efter år...
ehh - 'tungdrivenhet' och elproduktion har faktiskt en viss samband. Om man kan öka nyttjandegraden beror på hur man lyckas nyttja svaga vindar - hur eller hur så handlar det om att fånga några % av installationseffekten - fickpengar i energisammanhang...
det behöver man visst - för att fylla ut luckorna när det inte blåser, man behöver dubbel produktionskapacitet eftersom alternativen skall kunna ersätta vinden när det inte blåser...
poängen var inte just 10 KW, poängen var att bara ca 20% av installerad effekt utnyttjas i genomsnitt under året.
Inte ens elnätet med reservkraft mm. har 5 ggr marginal över den faktiska produktionen, vilket innebär att infrastrukturen för vindkraft i form av generatorer och kabelarea i distrubitionen blir onödigt dyrt och dåligt utnyttjad mot alternativen...
Problemet är att denna faktor inte ändras nämvärt oavsett skalfaktor på vindsnurran... blåser det inte så blåser det inte och outnyttjad infrastrukturen står och tickar pengar...
sommarstugor och båtliv har många lösningar för energisnålt liv, dom flesta kan acceptera att elda för myspys och värme på kvällen och använda 12V-belysning under en period vid tex. ferier.
- men snart nog så längtar dom flesta tillbaka till tätorternas bekväma liv med 230-Volt med olje/elpanna (och kanske värmepump också) - och förmodligen är det brist på kyl och frys som är första stötestenen för permanentboeende då väldigt få vill och har kunskap att konservera, salta och lägga in matvaror som man gjorde förr...
kyl och frys står för väldigt stor del av ett hushålls energibudget.
Inget alls i kostnad om man jämför kostnaden om samma energimängd skall inhämtas via vindsnurror...
Om man ser av mina tidigare länkar så ser man att vinden är väldigt ryckig i energiproduktion - räknat över hela sverige och när det är dåligt med vind så måste något annat fylla i med energiproduktionen och därmed dimensionerad installerad infrastruktur även för detta.
Med detta så säger jag inte att jag är emot vindsnurror om de används smart och genomtänkt - det jag säger är att problemet är inte enkelt med enkla lösningar som politiket och opionsbildare gärna tror.
- för någon skall också få detta att fungera och till rimlig kostnad!!!
Det är ju enkelt att snacka och önska, det är helt annan sak att genomföra det och med önskad resultat och helst utan negativa bieffekter.
/TE
Underbar argumentation du använder dig av Ken... Det är _inte_ känslomässiga skäl för de allra flesta kärnkraftskeptiska människor i det här landet.
Det finns betydligt mer seriös kritik av kärnkraft än känslomässiga skäl, men du måste nog ta till dig lite av vad dessa människor egentligen har att säga för att du ska inse att det inte handlar om känslor. Till de väldigt konkret praktiska skälen hör t ex den helt vanliga frågan om var vi ska göra av kärnavfallet. Det är ett praktiskt problem, Ken, det handlar inte om känslor...
Åter till de praktiska problemen, vad kommer kärnkraften i framtiden egentligen att kosta med alla kostnader för att underhålla verken och ta hand om avfallet? Att bedöma vad det kostar jämfört med annat är väldigt svårt och det finns helt enkelt inget säkert svar, tyvärr.-- Olof Lagerkvist ICQ: 724451 Web page: http://here.is/olof
dock fins det vissa teoretiska metoder att destruera kärnavfall fortare med neutron och protonstrålning - och till på köpet avge väldiga mängder energi på i nästan samma kvantiteter som den ursprungliga fissionen som bildade avfallet en gång i tiden - avfall blir bränsle igen sas.
tror inte att det ens på 60-talet fanns några alternativ då vi förbrukar så groteskt mycket med energi. Kärnkraft mm. har faktiskt ersatt betydande andel energi i industri och uppvärmning som annars hade kommit från olja - med ungefär startpunkten från oljekrisen på början av 70-talet.
Innan dess så var vi _väldigt_ beroende av olja som energikälla.
Det har aldrig slagit tanken att alternativen faktiskt är så väldigt mycket jobbigare, ineffektivare, knepigare och mer riskablare (ekonomiskt) än just olja och kärnenergi???
Kanske en av orsakerna till att det inte fins några riktigt attraktiva alternativ...
Tex. veden från 'energiskogarna' måste blandas ut med mer energirika saker som träpellets från riktiga mer långsamväxande träd och sopor för att övh. fungera i ugnarna och tom. vägrades att ta emot av vissa värmeverk...
'mycket skrik för lite ull, sa kärringen som klippte grisen'
- vilket tyvärr gäller för väldigt många alternativa energikällor
Energidensiteten per m2 är väldigt låg och måste samlas från väldigt stora ytor - oavsett om vi pratar vindkraft, solpaneler, eller energiskog och energigrödor - även vattenkraft samlas på stora ytor - även om gravitationen faktiskt gör huvuddelen av insamlingsjobbet och koncentrationen - den turen har vi inte på dom andra energislagen...
Mycket energi produceras redan idag från biprodukter av process och skogsindustrin - och den sammanlagda bio-energiproducerade elströmmen motsvarar knappt barsebäck reaktor 1 - och den andelen är redan uppbokad av alla UMTS-basstationern som PTS tvingar operatörerna att bygga enlig avtal och principsak...
(så enkelt super man bort energi motsvarande en reaktor bara för politiska 'principer'...)
tja, nu när matte 'E' inte ens behövs för rena tekniska grenar i högskolan längre, så hjälper det inte med påsar av pengar när det inte fins några hjärnor som kan/vill tänka längre. - det enda man får är dom som försöker lura till sig pengar genom att utge sig som kunniga - samt att beställaren numera inte har kunskapen att ens avgöra om erbjudandena och resultaten är värt något och avslöja inkompetenta skojare ´ som ser chans till lönsam näringskrok...
och dom kreaktiva centran som fins/har funnits på instutitioner och företag, är förmodligen på väg ut i outsorcningen och kvartalekonomins stora kvast - och tänker inte lite mer långsiktigt....
Kort sagt, samhället håller fan i mig på att stjuta sig i fötterna - och sedan blir förvånad över att det är så svårt att gå efteråt...
/TE
Det är sådant folk blundar för, eller inte ens känner till. En "ryckig" energiproduktion är mycket dyr och svår att hantera av flera skäl. Jag är inte heller emot vindkraft, men har kunskaperna att förstå att den inte alls kan ersätta kärnkraften på långa vägar. Jag skulle själv gärna vilja ha en egen vindkraftgenerator, men det kräver en rejäl batteribank för att bli användbar, eller att en pump pumpar vatten till ett magasin och att man därifrån kan få vattenkraft.
Orkar inte argumentera mer än så. Är sjuk och trött.
Jo jag VET numera att det är känslomässiga skäl. Eftersom jag vet är det ingen idé att försöka argumentera emot mig. Om du försöker slår jag bara på filtret.
Just det, man kan inte ersätta all kärnkraft (50%) med vindsnurror.
Ja de tär därför jag funderar på att flytta ut i skogen och klara mig helt själv istället. Kollapsen närmar sig.
Ja det är därför jag funderar på att flytta ut i skogen och klara mig helt själv istället. Kollapsen närmar sig.
Fins det någon som har information hur mycket vindkraften varierar i produktion - sekund för sekund - och hur dessa variationer upptas i den övriga elnätet och vad det kostar (tex. kraningsförluster av vattenkraft) i extra energiförlust för stabiliseringen.
som i många andra sammanhnag så kan sådan 'källa' som vindkraften beteende var obetydlig och kan ignoreras så länge andelen gentemot resten av elnätet är väldigt liten, vid 2-5% börjar vara märkbara, vid 8-10% påtagliga och över 15% kanske hota hela nätets stabilitet, nu detta bara som exempel.
(nu är jag 'yrkesskadad' av RF och radio med transmisionsledningar, och vet hur lite det behövs för att ett 'obetydligt' problem fort kan bli ett huvudproblem som allt kretsar runt bara för att kvoterna har ändrat sig lite... - elnätet är till stor del reaktivt nät med transmisionsledningar (kraftledningar) då man inte vill ha förluster i eldistrubitionen, och därmed så vandrar transienterna från laständringar också långväga och kan samverka med ödestiger resultat eller motverkar allt beroende på plats, tid och styrka.)
Fins det någon sådan (offentlig) analys över detta och vid vilka brytpunkter då tex. vindkraftens fördelar början bli nackdelar för tex. nätets stabilitet??.
/TE
Ok.
Jag hade bara synpunkter på din argumentation men jag är inte helt säker på att vi egentligen står särskilt långt ifrån varandra åsiktsmässigt i den här frågan. Jag kan försöka förklara så här istället hur jag själv tänker och hoppas på att det inte känns för "känslomässigt" eller alltför kategoriskt.
Jag tror inte själv att det är särskilt enkelt att lägga ner kärnkraften och jag tror inte att vi rent praktiskt kan göra det helt och hållet inom väldigt många år. Men jag brukar inte avfärda många människors argumentation som "känslomässig" utan har lyssnat och tagit till mig och insett uppenbara problem, både med tillgång till uran och problem med kärnavfall. Dessa problem måste då ställas mot problem med alternativa energikällor och jag skulle vilja påstå att ingen med säkerhet kan göra en sådan jämförelse eftersom vi inte kan bedöma problemen med t ex tillgång till uran i framtiden.
Det verkar alltså som att vi står inför problem med energiförsörjning hur vi än gör och jag tycker inte att det är helt lätt att ta ställning i frågan om kärnkraft. I detta inser jag naturligtvis att inte all kärnkraft kan ersättas med t ex vindkraft eller något annat heller för den delen men om en del kärnkraft kan läggas ner utan att ersättas av olja så innebär mindre beroende av uran att priset på vår energiproduktion inte påverkas lika mycket av världspolitiken. Detta kan göra elpriset högre med förhoppningsvis åtminstone lite mer stabilt och pålitligt. Enligt samma idé tycker jag att åtminstone så stor del som är praktiskt möjligt av bensin och diesel bör ersättas med bränslen vi kan producera själva i Sverige.
-- Olof Lagerkvist ICQ: 724451 Web page: http://here.is/olof
Det är inte alls självklart att det alltid kommer att vara så jämfört med att lita på god tillgång till olja och uran till bra pris.
Att värma upp städer med rejäla bergvärmeanläggningar och att bygga hus med rejäl isolering är helt klart seriösa alternativ. Vi är lite dåliga på det här i Sverige dock, kanske vårt låga elpris är skulden till en del av den låga utvecklingstakten. De täta expermienthus som har byggts utanför Göteborg har visat att man kan sänka energibehovet för uppvärming av radhus till en femtedel av normalt. Det finns ett liknande projekt med ett fåtal radhus på någon annan plats i Sverige, medan det finns tusentals lägenheter och radhus i Tyskland byggda med den här tekniken.
Ja, men det som är intressant är att det lär bli en del skrik kring kostnaderna för olja och uran samt underhåll av kärnkraftverk och förvar av avfall framöver också. Det är också så att det inte bara är vår tillgång till uran och olja som beror på världspolitiken, även energiutvinning ur kärnavfall är väldigt världspolitiskt kontroversiellt och knappast något som någon kan räkna med att kunna utföra i praktiken, tyvärr.
Absolut och det finns många andra sådana politiska problem också som orsakar stor energiförbrukning utan praktisk nytta.
Men det finns också mycket spillenergi kvar att använda från olika industrier. Man blir t ex faktiskt förvånad över hur stora industrier är dåliga på att använda spillvärme till t ex uppvärmning av hus i närområdet. Jag själv besökte för ett tag sedan glasbruket i Limmared och fick reda på att det bruket förbrukar 1,4 m³ olja per timma för glasugnarna och inget alls av värmen när glaset kyls sedan tas till vara till något vettigt. En annan gång fick jag veta att Volvos fabrik i Torslanda förbrukar dubbelt så mycket el per producerad bil (exkl uppvärmning av lokaler) än deras fabrik i Gent. Ja, det finns en del kvar att göra inom industrin också även om det har blivit mycket bättre sista åren.
Jag hörde för några dagar sedan några professorer som uttalade sig om att man inte behöver satsa så mycket som regeringen tänker göra på att bredda matematikkunskaperna för högskolestudenter och satsningar på matematikkurserna på gymnasieutbildningar och högskolor eftersom datorer numera löser problem så att bara ett fåtal personer behöver djupare kompetens inom matematik.
Jag kan inte riktigt förstå resonemanget själv, men helt klart är att professorerna ansåg att man bör satsa mer på djupa matematikkurser åt ett fåtal personer med genuint intresse och med talang att lära sig. Personligen känner jag att man åtminstone delvis förbiser problemet du är inne på i resonemanget här, alltså att det behövs bredare kunskaper hos många fler, t ex även hos beställare för att kunna veta vad man ska beställa och vilka krav som ska ställas m m.
Det verkar ofta förbises ett ganska givet problem här, nämligen att organisationen som outsource:ar en del av sin verksamhet faktiskt tappar kompetens inom det oursource:ade området, vilket gör upphandlingarna svårare med tiden och det är lätt att bli lurade med dyrare tjänster och med sämre kvalitet.
Så har vår civilisation här på jorden alltid levt men vi har ändå lyckats ganska bra och det lär vi nog göra framöver också. Det finns mycket få exempel på samhällen där djupare eftertänksamhet har fått råda, åtminstone inte under någon längre tid.
-- Olof Lagerkvist ICQ: 724451 Web page: http://here.is/olof
Det jag har hört är att allt för många som satsade på berg/luftvärme har/haft problem med kvaliten med installerad utrustning med korrision och haverier samt firmor som försvinner/KK.
det var ju lite klondyke-stämmning ang värmepumpar runt 80-talet med en hel del designfel och materialvalsfel i kondensorer och kokare mm. från många leverantörer.
det kan vara sådana faktorer som har gjort att folk inte ropar på värmepumpar och bergborrar det första de gör...
Det är förhoppningsvis bättre nu
Intressant att denna del helt plötslig börja kosta så mycket pengar när det inte gjorde det förut.
Är det för att arbetsgivaravgiften har gjort mantimmarna så dyra istället för själva utrustningen - som på 60-70 var utrustningen den dyra delen ï anläggningarna och mantimmarna billiga, och oftast av mycket högre kvalitet än det som byggs idag.tror jag läste att det fans ca 20 TWh ytterigare att hämta från industriprocesser - frågan är vad dom sista 5-10 TWh kostar att få ihop - det som är uppenbart lönsamt idag är ju redan tillvaratagen - nu hamnar man i ett läge att det som är kvar kostar allt mera att ta hand om och ger mindre självklara vinster, och i allt mindre mängder vilket minska motivationen att ta hand om spillenergin...
---
återigen, värmen är på fel ställe och få vill betala för rören mellan villorna och glasbruket.samma resonemang kan man göra på bilar - det är mycket högvärdig värme som kyls av i kylaren på bilen :-)
helt klart - problemet med kanske dålig ekonomi i företage så ligger den här typen av energihushållning på ganska låg proritet - om det inte börja ramla in märkbart med pengar
jag har sjäv bara gått 2-årig tekniks linje och det är många gånger jag har förbannat över att skolan inte körde mer matematik än den gjorde. jag stött på ett antal problem som jag vet att att det går hantera ganska enkelt med matte - men jag har inte kunskapen och verkygen att hantera detta...
tex j-omege metoden och komplexa tal på mer djupare nivå hade varit väldigt användbart nu när man håller på med elektronik och ellära så mycket som man ändå gjorde på dessa linjer.
- jag betraktar mig som praktiker, men ändå inser jag matematikens betydelse när det gäller att hantera mer generella problem och teorin bakom många saker inom signalbehandling, filter, stabilitet i reglerteori - och inte att glömma, impedanser och transmissionsteori.
tex att dimmensionera ett allpassfilter går bara inte att få till genom att prova sig fram, vilket brukar vara en praktikers standardmetod - man måste räkna sig fram så att man kommer i närheten - därefter så kan man finjustera för hand. Man kommer betydligt längre om man kan en del teori _och_ praktik, än om man bara kan räkna _eller_ bara bygga och prova sig fram.
Vi hade en kollega som utvecklade filter med 'vetenskapliga metoder' modell sjutmått för allt (här som nätverksanalysatorer med hysterisk kalibrering och inte röra kablarna efter kalibrering, typ) där ichimusai och jag oberoende varandra vid två tillfälle kom och tittade på filtret, frågade snällt om man får skruva lite - några minuter senare en skakad utvecklare när man fått till filtret 0.5 dB bättre än hans 'vetenskapliga metod' och frågade 'hur gjorde du, hur gjorde???' och man svarade 'tja skruvade lite... på känsla liksom...'
'nä det går ju inte - hur skall jag kunna skriva en trimningsbeskrivning på detta!? - kan du inte förklara...'
- ja vad säger man... hundratals timmar filtertrimmning sätter sina spår med obeskrivbara neuronkopplingar i bakuvudet på hur saker och ting hänger ihop när man just skruvar på filter...
saken blev ju inte bättre när Icimusai gjorde samma sak vid ett senare tillfälle och med lika skakad och tvivlande utvecklare efteråt...
- det är ingen garanti att man hittat den optimala lösningen bara för att att man har räknat fram det med många decimalers upplösning... inte om modellen är mindre än verkligheten i allafall...
---
jag anser inte att man kan använda Mathcad och matematica vettigt om man inte åtminstone känner till de bakomliggande mekanismerna man använder - för gör man inte detta - hur kan man då bedömma om resultatet som presenteras är rimligt??
Verkligheten har inga facit att tjuvkika i
- förrän efteråt med kanske väldigt dyra konsekvenser.
---
Jag kan tänka mig att professorn i detta, misstolkat, vill få fram att dom med talang skall matas med svårare och svårar uppgifter i annan takt än dom som har svårt för matematik - på sätt och vis förstår jag det då de som har varit duktiga har blivit tillbakahållna och dom svagare har forcerats lite för fort till en sossegrå oanvändbar utplattat mellanting i mattekunskaper som har varit förhärjande sedan
70-talet, likriktning - produktionsenheter till industrin...hur många av er började med något så abstrakt matematiskt som mängdlära innan man ens kunde skriva siffrorna ordentligt... ni som är födda runt mitten av 60-talet vet vad jag menar.
Många glömmer bort att det är inte är dom ekonomiska 'enheterna' i form av avdelningarna och dess in och utflöde pengamässigt som är det värdefulla i företaget, att det är bara det synliga resultatet - utan infrastrukturen och vägarna mellan avdelningarna (och därmed 'smidighet', jag fixar detta... osv) som är företagets verkliga värde - lyfter man bort dom är ekonomiska redovisade öarna, så spricker även denna informella infrastruktur och problem som löstes nästan omärkligt, blir helt plötslig hindrad och fördröjd av formella hinder och extra strul och gnisslar både här och där med följden att företagets effektivitet och flexibilitet sjunker drastiskt...
Man kan slänga in träskor i maskineriet på många olika sätt
- här gör ekonomerna det själva och utan att begripa varför det gick åt helsike - efteråt...
/TE
ElectronDepot website is not affiliated with any of the manufacturers or service providers discussed here. All logos and trade names are the property of their respective owners.