Har lite funderingar angående att tota ihop ett fristående mini-vattenkraftverk. (Ej ihopkopplat med allmänna elnätet.) Frågan är hur mycket kräm man kan få ut ur ett dylikt.
Eller omvänt: För att klara att försörja ett normalt hushåll med el (bara "hushållsel", ej uppvärmning), hur stor generator/turbin behöver man? Vattenåtgång? Säg att man har tre meters fallhöjd från bassängen, hur stor vattenledning skulle behövas för att mata en liten turbin? Hur sköter man regleringen? Olika vattenflöde efter behov? (Nej, jag vet inte hur kraftverk brukar funka...)
Har försökt kolla runt på nätet men fick mest snedträffar på Google.
Länktips eller kluriga svar direkt i gruppen emottages tacksamt.
En uppfattning på hur många KWH/år skulle inte sitta ivägen, samt hur mycket som behövs när man kör max (glöm inte vinkelslipen, elsvetsen osv. som du ev. tänker använda) - hur stor diesel/bensingenerator skulle du klara dig med - som tankeövning
du måste nämligen dimensionera efter tänkt maxuttag med startströmmar för kylskåp mm. då egen liten generator ger mycket vekt nät.
hur mycket vatten har du, är det genomströmningavatten som ändå måste igenom eller är det fördämningsvatten som du tänkte tappa av efter behov?? - det är helt olika lösningar på både turbin och reglering.
teoretiskt är det ungefär 9.81 Ws per liter och meter, dvs 1 liter i sekunden och 3 meter fallhöjd ger approx 25 watt -
1 KW motsvarar 33.97 l/s vilket ger att 1 KWh motsvarar ca 123 kubikmeter vatten vid 3 meters fallhöjd och 100% verkningsgrad.
Du skall använda så grova och korta rör som det bara är möjligt, smala och långa rör ger tryckfall och lägre verkningsgrad.
Beror på vad för typ av vatten du har, men ja, man reglerar vattenflödet - turbinleverantören bör har lösningar för detta.
I Norge så är det här med minikraftverk en mer vanlig syn. Via den här "Kraftkalkylatorn" kan du räkna.
formatting link
Sedan finns det en massa andra länkar på denna sida om fundamentala prylar för detta. Observera att det tämligen stora kostsamma investeringar som behövs även för en mindre energimängd.
Största kruxet är att det då oftast krävs en vattendom från en Miljödomstol och det är inte det lättaste..........
On Wed, 11 Aug 2004 22:00:09 +0200, Peter Emanuelsson wrote:
Det vanliga är att man använder elproduktion av denna typ för uppvärmning. Då är det betydligt mindre problem med spänningsstabilisering och enklare att nyttja ditt kraftverk i mån av vattentillgång. Får att få installation/underhåll att löna sej bör du förbruka väldigt mycket hushållsel. Allt beror iofs på egen händighet och om du kan köpa beg eller nytt. Räkna med minst 5000 kWh/år för rimlig möjlighet till lönsamhet och det 10-dubbla om du vill ansluta dej till allmänna nätet. Generator bör hellre överdimensioneras och turbinen bör anpassas för det vattenflöde du har tillgång till under större delen av året för god verkningsgrad. Om du ska ansluta dej till allmänna nätet så dimensionerar man oftast turbinen för den vattentillgång du har när kraftbolagen betalar som bäst för strömmen, dvs på vinterhalvåret.
Regleringen beror på typ av turbin och generator. De flesta turbiner har reglering i form av ställbara skovlar med vilka man reglerar max möjlig vattenförbrukning alternativt har man flöjningsbara skovlar och/eller dammluckor. Om du har generatorn fristående från nätet regleras den vanligen via magnetiseringslindningen. Hög magnetisering ökar uteffekten vid konstant varvtal men generatorn kommer också bli tyngre för turbinen vilken leder till vartalsminskning och sänkt effekt om du inte kan kompensera med ökat vattenflöde. Om du är inkopplad till fasta nätet är regleringen betydligt enklare. Här används normalt assynkrongenerator vilken i stort sett bara behöver något som stänger vattenflöde och bryter generatorn elektriskt om vattnet sinar. Det tillkommer iofs en hel del nödvändiga kontroll-reläer. I fallet almänna nätet tillkommer ytterligare reläer, kontaktor arbetsbrytare och kanske reglerbart kondensatorbatteri, elmätare som separerar reaktiv effekt, någon form av funktionsövervakning med larm och ytterligare 50 prylar. Jag har gjort ett enkelt dataprogram som tar hand om övervakning, loggning och larmuppringning. Inte särskilt avancerat och i DOS. Troligen kan du fixa bättre själv. Finnessen är att med en gammal dator och ett kontrollerkort kan ersätta många dyra övervakningskretsar. En skärmdump kan hittas på
formatting link
eller har du möjlighet så besök Huseby kraftverk för du bor väl en bit nedströms?
Det finns en förening för mindre kraftverksägare, SERO, de har usel hemsida men många eldsjälar som kan hjälpa med tips och råd. Besök deras utställning på Mörbylånga, Öland så får du kontakter. Alfredsson i Ränte är värd ett besök om du funderar på begagnad turbin. Mycket intressant och skrot och skrotägare. Har själv handlat av honom.
formatting link
Sveriges energiföreningars riksorg.
formatting link
kan ge dej en hel del tips.
formatting link
har många saker och kolla hans länksida.
formatting link
Du får inte sätta upp ett vattenkraftverk utan tillstånd.
Tack till er som svarade. Jag inser att det nog blir ett större projekt än jag ursrpungligen hade tänkt mig...
För närvarande bor jag till och med "utanförströms", på en av de öar som ingår i det vi kallar Karlskrona. (Fast egentligen är det inte mycket till ö längre, det har fyllts ut en massa genom åren, så sundet som gjorde ön till en ö har nog varit borta sen innan jag föddes...)
Förutom bredbandet (och närheten till folkliv och affärer) så skulle jag nog trivas bättre i ett kråkslott på landet. Därav funderingarna på vilka hyss man kan hitta på för att bli lite mer oberoende...
Får väl försöka hitta en kåk längs en å nåstans. :)
Har själv haft lite funderingar ang det hållet, ang litet kraftverk då.. Mest då jag håller på att bygga en liten smedja vid en sommarstuga där fasta avgifter på el är hutlöst dyrt. Min tanke är att göra en eller några mindre vindkraftverk som skall alstra 12V nog för att kunna ladda ett bilbatteri som jag sedan tänkte få att driva en liten fläkt.. Jag har inte räknat på detta än men tanken finns och växer. Roligast vore ju självklart om man kunde bygga själv av halvfabrikat mm.
Jag funderar på något liknande. 12V (eller 24V), gasol och ved klarar man sig nog ganska bra på ute i bushen om man tänker sig för lite.
Tänkte fixa ihop något litet hemmabygge till vindsnurra som drar runt en bilgenerator. Finns det något vattendrag i närheten bygger jag en likartad snurra för vattendrift. Sen kanske man kan komplettera efterhand med lite solpaneler. (Dom är ju tyvärr rätt dyra.) Sen har man en batteribank man laddar med dessa olika mackapärer, och så kan man plocka ut ström till lampor, vattenpump, eventuell cirkulationspump, kanske en liten TV... Sen får kylskåpet gå på gasol, tror jag. Värmen fixar man med ved, och kanske en liten gasolkamin som backup i sovrummet. Detta borde bli ganska billigt i drift, inbillar jag mig. Möjligen med frågetecken för batteri- och gasolåtgången.
Nu behöver jag bara hitta en stuga med "rätt" läge att applicera mina idéer på... ;)
Sen får man väl ha en traktordriven generator för "storjobben", när man ska köra svets, vinkelkap och sånt... (För en traktor lär man ju behöva ändå om man ska bo där året runt.. det läget jag är ute efter lär inte ha nån snöröjning att tala om.)
Sen kan man bli asocial skogstomte på heltid om man känner för det...
--
May all spammers die in horrible pains!
Wanna e-mail me? Well, peter_e is correct, but the rest is obviously bogus...
Try algonet in the .se TLD instead.
Eller varför inte bygga sig en ångmaskin att driva generator med? :)
--
May all spammers die in horrible pains!
Wanna e-mail me? Well, peter_e is correct, but the rest is obviously bogus...
Try algonet in the .se TLD instead.
det var ju sådant som James Watt mfl. gubbar konstaterade när man funderade på något som senare kallades termodynamik...
det var ju den höga kolåtgången för ångmaskinerna till textilindustrin som föraneledde James Watt att titta på problemet.
dock - gengas hör också till en process där man går över ån för att hämta vatten och är inte så effektiv heller. - motorerna blir svaga (ca
1/2 - 1/3 av ursprunglig effekt) iomed stor andel inert gas (kväve) i bräslet (huvuddel kolmonoxid) som tar plats i konkurrans med oxidationsmedlet (luft) i cylindern.
man får helt klart in mer bränsle och luft i cylindern om den tas in i droppform (bensin) elle injeceras i eftehand (Diesel) och därmed högre effekt...
Coolhetsfaktorn! Coolhetsfaktorn för böfvelen! ;) Ångmaskin är TUFFT!
Det tekniska detaljerna är jag som vanligt inte detaljinsatt i, men det "kändes" som en omväg att göra gas av ved.. det var lite därför jag kom att tänka på ångmaskin istället.
Vad körde man gengasaggregaten på förr btw? Var det inte kol eller koks? Känns nästan som en fråga för s.f.bilar... å andra sidan har ju denna gruppen så länge jag kan minnas varit "för allmänt tekniksnack med _övervikt_ åt elektronik". :)
Jo, för seriöst bruk får det nog bli en dieselsnurra av något slag (traktor som jag sagt innan, eller något litet kompakt dieselelverk). Inte minst eftersom diesel är både snålare i åtgång och billigare i inköp... En dieselmotor kanske även är mer "rätt" i generatorsammanhang, där man väl vill ha konstant varv även vid ökad belastning? Bensinare brukar vara lite mer "flexibla" i varvtalet, har jag fått för mig. Kanske bara är en regleringsfråga...
--
May all spammers die in horrible pains!
Wanna e-mail me? Well, peter_e is correct, but the rest is obviously bogus...
Try algonet in the .se TLD instead.
träkol eller vanlig ved i småbitar, beroende på gengasagregat det fanns en del stationära motorer (stenkrossar , sågverk) som man körde länge med gengas, funkade mycket bra, det är mycket enklare att få ett gengasaggregat att fungera vid någurlunda konstant last, och det är lättare att bygga den bättre när man inte behöver passa in den i ett fordon
en briggs&stratton är ett lämpligt objekt till ett gengasbygge, det finns en norrman som kört med detta ett bra tag
ved och kol - i större sammanhang som stadsgas så gjorde man 'vattengas' av kol och vattenånga, då het kol är så hungrig på syre att den snor syret av vattenångan och bildar vätgas och koloxid.
'gengas' står för övrigt för generatorgas om jag minns rätt.
Dieselgenerator brukar iofs kosta lite mer i inköp för en viss effektklass, men håller också för betydligt flera tusen timmars drift än motsvarande bensinare.
B&S sägs (enligt Internet) inte hålla förr mer än 2-3 tusen timmar innan motorn är helt slutkörd, hondas bensinamotorer håller minst det dubbla och dieseln minst lika mycket till.
2000 timmar låter mycket - men motsvarar bara ca 2 månader och 20 dagar kontinuerlig drift inklusive oljebyte var 100-200 timme...
Säger sig själv att användningstidsrymden ökas betydligt om man bara kör några timmar per dag ganska hårt lastat (tex. laddning av batteribank) och resten av tiden löses med batteibank och växleriktare/DC-lösningar - kombinerat med vindsnurra, solpaneler och ev vattengenerator om man har sådant. Kort sagt om man vill göra det enkelt för sig så är det elstart på generatorn och att den automatiskt går igång vid lägre än halva batteiladdningen räknat över ett par dagar och slår av sig när det är över 90% laddning osv.
(ett utmärkt liten microcontroller-projekt - om man skall hålla till mötets tema - då kan man lägga i regler som att tåla djupare urladdning på ett par dagar (tex. över en helgbesök) men om det inte har återhämtat sig inom 2-3 dagar mha solpaneler och vindgenerator, så går generatorn igång och fyller upp batterierna.)
Dieselmotorer har alltid haft god varvtalsreglering iom insprutningspumpen nästan alltid har ganska avancerad varvtalsregulator - billigare bensinare som B&S har en enkel vinge på kylluften som styr gasspjället och blir därmed 'mjukare' i regleringen.
Dessutom blir det väldigt dyra kWh om generatorn går mest på tomgång hela tiden och driver en liten glödlampa, så när den väl snurrar och bullrar så bör den gå ganska tungt lastad...
Med andra ord borde 8mm träpellets som man köper i säck var utmärkt för jobbet - det fins ju numera på vissa bensinmackar så även ditrubitionen är till en del löst :-)
problemet är bara att sådant passar bäst för gamla förgasar- bensinmotorer typ B18 och liknande medans dagen högteknologiska motorer nästan är omöjliga/dyra att bygga om utan byte av mycket delar då bränsle och tändsystem mer eller mindre är beroende av varandra och måste ersättas med helt nya grejor som passar gengasdriften och dess förutsättningar...
snipped-for-privacy@spamnuke.ludd.luthdelete.se.invalid Decided to say:
Jag vet en man som byggt en pelletseldad ångmaskin, det var mest på skoj och verkningsgraden var bara 10%, men överskottet kan du värma huset med annars. Det finns också seriösa funderingar på att använda Stirlingmotorer till elproduktion.
Annars har amerikanarna kommit en bit på vägen med detta, efter de stora strömavbrotten har många skaffat egna elverk som drivs med gas.
I det nybyggda bostadsområdet i Hammarby sjöstrand finns det ett sådant kraftverk i ett experimenthus. Där har man kombinerat det med solceller som kan producera vätgas som kan mellanlagras och användas till att producera el senare.
Du tänker satsa på att bli domedagsprofet och eremit verkar det som? Vadan detta "...kan bli obehagligt när det kollapsar" du verkar övertygad om att kollapsen är på gång redan i princip?
--
Ichimusai http://ichimusai.org/ AA #769 ICQ: 1645566 Yahoo: Ichimusai
MSN: Ichimusai1972 AOL: Ichimusai1972 IRC: Ichimusai@IRCNet
"Cannot delete 016: There is not enough free disk space. Delete one
more files to free disk space, and then try again."
ElectronDepot website is not affiliated with any of the manufacturers or service providers discussed here.
All logos and trade names are the property of their respective owners.