TV-antenn till bilen?

Det ska fungera bra. Du får ju ändå inte titta på TV när du kör. Vårat digitala marknät (DVB-T) lämpar sej inte för mobil mottagning med knventionella boxar. Med den box du föreslår är i stort all digital TV-mottagning omöjlig i bil som rör sej. Det blir inte ens några artefakter på rutan. Max hastighet är lite beroende på sändmod och mottagartyp men ligger någonstans 15-70 km/tim. Anledningen är den dopplereffekt som uppstår när fordonet förflyttas i förhållande till sändarantennen. Men det finns lösningar i form av diversitetsmottagare och stora buffertminnen. Dibcom är dom som är ledande på detta för tillfället. Även om jag är part i målet så är det utan tvekan sant. Har själv verifierat att mottagningen fungerar utmärkt i 180 km/tim i tät Paris-trafik och upp till 3 mils stadsmiljö från sändaren. Bilen tillhörde Dibcom och är en multimedia demobil utrustad med en hög med bildskärmar och högtalare. Det är inte utan att man reagerar när man far runt i lite hög hastighet när plötsligt polissirenerna börjar tjuta i alla högtalarna då någon fransk TV-serie visas. Även om man ser polisbilarna på bildskärmen så både dubbel och trippelkollar man i backspegeln.

TV-tunern finns numera som orginal tillbehör till de flesta tyska bilmärkena men det går också köpa lös tunerenhet för ca 5000 kr av annan återförsäljare men känner inte till någon svensk säljare. Mest lämpliga modellen för personbil heter: Axion DVB-T 500 Mobile.

/Alf

WOW 180 km/h i t=E4t Paristrafik. :-)

HH

"Alf Friman" skrev i meddelandet news: snipped-for-privacy@4ax.com...

Wow - hur gick det till??

/johan

*host* mottagningen fungerar utmärkt i 180 km/tim i tät Paris-trafik

Svårt att hålla 100 i Stockholm i tät trafik.

Det var inte innerstan utan motorvägar runt om, vilket jag kanske skulle skrivit. Ungefär samma hastighetsregler som i Sverige men tät motorvägstrafik rymmer så mycket mer bilar än motsvarande vägar i Sverige då kantremsor på bägge sidor vägen är fullt accepterade extrafiler och snedstreckade vägmarkeringar vid av och påfarter är självklara omkörningsfiler. Hursomhelst betraktas just 180 km/tim som en magisk ribba när det gäller mobil DVB-T. Problemet är dels dopplereffekten men även flervågsutbredningen i tät trafik och mellan höga hus. Klarar TV-systemet 180 km/tim i den miljön så är det accepterat att kalla systemet för mobilt. Fast nyligen träffade jag en fransman som tyckte att det var för dåligt då han inte kunde se TV på TGV-tågen som kan blåsa fram i 400 km/tim. Jag håller på att kolla på problemet och återkommer när jag provkört TGV-tåget i tät Paristrafik.

/Alf

Det är inte bara DVB-T som har/hade problem med höga hastigheter, utan det mesta som har digital modulation i någon form. mobiltelefonin har en gräns vid bit över 200 kmh idag om jag inte mins galet

dom flesta digitala system som DVB-T, Wlan etc. är byggd för kommunikation mellan fasta tämligen orörliga punker. Chipseten som används där är inte byggda för att följa dopplershift i frekvens eller snabb återsynkronisering vid rayleighfadning och i tvåvägskommunikation så gäller det dessutom att få roamingen på backbone att följa med enheten efter färden och det snabbt utan tidsödande handskakningar och synkroniseringar - och det är än så länge bara GSM/UMTS-näten som kan hantera detta tillfredställande.

Problemen kring rörliga mobiler är idag en stor forskningsfält med mycket delikata problem att lösa som man inte tänker på eller ser vid fasta orörliga installationer

Det är ungefär som likströmlära (fasta installationer) som kan vara nog så knepigt att hantera som nyböjare inom elektronik - och sedan kommer växelströmslära (rörliga mobiler) som är minst 10 ggr större och med helt nya begrepp och problemområden som man inte såg ett dugg av inom likströmsläran sas.

hmm... vilken nivå grottar du egentligen i prylarna, mjukvara (på demodulator/DSP-nivå) och/eller HW (där man inte kan göra så hemskt mycket om det baseras på färdiga chipset - OK, man kan säkert hitta lösningar för att rucka på tex. klockfrekvensen en smula och på så sätt tillåta mottagaren att följa dopplerskift när den är utanför kretsens normala hanteringsområde...)?

/TE

Om man har flera överlappande sändare (jfr GSM-celler) skulle det i tågfallet kunna vara framkomligt att konsekvent välja bort den starkaste av dem. Tåget ändrar ju varken riktning eller hastighet speciellt snabbt, så genom att konsekvent utesluta närbelägna sändare borde man kunna slippa snabba förändringar och plötsliga omslag i dopplerskiftet. Den tekniken kanske redan används?

Förenklat räkneexempel: Antag tåghastighet 60 m/s relativt sändaren, radiovågen utbreder sej med 300.000.000 m/s. Skillnadsfaktor 1:5.000.000. Relativa hastighetsskillnaden och därmed frekvensfelet blir ca. centerfrekvensen/5.000.000. Det ger då 1 Hz fel vid sändningsfrekvens

5 MHz. Vid 600 MHz blir frekvensfelet 120 Hz. Många mottagare klarar inte att hantera 10 Hz frekvensförändring förrens bitfelet överstiger den inbyggda felrättningens kapacitet. Låter inte mycket. På en analog TV-mottagare skulle inte felet märkas ens, men tänk dej att du kastar pil mot en schackbräda och vill träffa en viss ruta. Om nu brädan roterar med 10 varv i sekunden blir det lite svårare att träffa rätt. COFDM som moduleringsmetoden kallas fungerar ungefär så. På mottagarsidan finns inbyggd felrättning på flera nivåer och kan utmärkt ta hand om enstaka fel men blir felen för många så är gränsen hårfin från felfri bild till ingen bild alls. Överlappande sändare är f.ö. redan en del av systemfunktionen.

/Alf

Nog för att jag visste att Paristrafiken är jävlig, men att behöva hålla 180 km/h när trafiken är tät låter rent ut sagt dödligt...

--
John-Henri Eklund
mail@john-henri.nu

av

Min tanke var att -- om referensklockan är adaptiv (jfr självklockande kod) -- synkroniseringen bör kunna snabbas upp om man kan anta att dopplerskiftet är någorlunda konstant. Därför skulle den/de starka sändarna falla bort. Huruvida det skulle ge någon praktisk fördel med s/n och multipath medtaget i beräkningen tänker jag inte ens gissa.

PLL finns ofta redan, både som mjukvara och hårdvara. Nyttan är dock begränsad. Vid 600 MHz tål kanalen ca 80 Hz korrigering innan koden i princip blir självförstörande orsakad av att dopplern även orsakar frekvensspridning vilket leder till intermodulation mellan kanalerna. Detta är mycket destruktiv för denna typ av kodning då det ligger ca

6000 kanaler inom 8 MHz på en typisk TV-kanal och de överlappar varandra redan utan hjälp störningar. Annat problem är att HF-signalens nivå flukturerar på mobil utrustning pga av en hel rad med orsaker. Kan lösas med AGC men även denna har samma problem som PLL:en då även en ytterst liten förändring blir till modulering av den redan mottagna signalen. Naturligtvis har man tänkt på detta och det finns en hel rad med kompensationer och motkompensationer, som alla fungerar till en viss gräns.

Här är något av det som kan förbättra mottagningen: Dynamisk bandbredd - Vissa bitar tilldelas högre bandbredd och tål då mer åverkan innan de felkodas. Kostar informationshastighet.

Slumpmässiga frekvenshopp. Då olika typer av störningar ofta är frekvensberoende kan även relativt små frekvenshopp öka chansen att lyckas med överföringen. Minskar tyvärr antalet tillgängliga kanaler och kostar därför informationshastighet.

Avancerad demodulator för att utvinna mer information ur skadade paket. Kräver mycket processorkraft med hög klockhastighet. Nuvarande (FFT) är inte särskilt processorkrävande och därmed batterisnålt.

Nya protokoll och automatiska felrättningar. Det är inte lätt att komma med något nytt här. Det mesta nya är variationer på gamla lösningar.

Ny codec som kan efterlikna en analog kanal med gradvis försämring av informatinsinnehållet vid försämrat S/N. Står i motsatts till högt informationsinnehåll i varje enskild bit. Men det finns fortfarande oröjd mark inom detta området.

Antenndiversitet, fungerar men kostar på olika sätt.

Riktantenn kan minska multipath-problemet vilket i sin tur kan göra systemet tåligare mot dopplerefekter, men det är inte så lätt att rikta en antenn somm förflyttar sej i komplicerad stadsmiljö åt rätt håll. MIMO (antenngrej) är inte en lösning här, enligt mej.

Det går göra listan lång på lösningar och förbättringar som alla komplicerar på något sätt. Men därmed är inte allt omöjligt. En lösning som för tio år sedan var orimligt krävande både i processorkraft, minneskostnad och strömförbrukning kan idag vara masskonsumtion. Bärbara MP3-spelare med 1 GB flashminne att ha i skjortfickan var det knappast någon som trodde var realistiskt när knappast datorernas hårddiskar var så stora. Hur stora hårdiskar har vi nu, och har vi den informationsmängden i skjortfickan om 10 år? Till vad?

TV med videobandspelare, att ha skjortfickan och som fungerar på TGV-tåg kommer nog.

/Alf

Massor av bra klipp här också. Tyvärr blir det nog aldrig läst av de som skulle behöva det bäst.

Instrument för 500.000 och med windows som operativ borde vara felfritt för evigt.

Många av de som konstruerar elektronik (byggblock) i dag, skulle inte kunna själva felsöka i den egna konstruktionen. Det är inte säkert att de ens sett konstruktionen annat än på cad och i simuleringsprogram. I många fall konstuerar de bara en del av elektroniken, en annan del görs på ett helt annat företag i annat land, ett tredje skapar det mekaniska. Jag är själv en kugge i sådan verksamhet. Produkten tillverkas sedan i östern och bästa fall kör man fram en provserie för funktionskontroll.

Skillnaden i kostnad att reparera eller köpa nytt är numera obetydlig om det ens är möjligt att skaffa fram den produktspecifika IC-kretsen. Köpte nyligen min tredje epsonskrivare. Det var inget fel på de föregående men bläckpatronenerna är dubbelt så dyra som skrivaren. Alla de senaste skrivarna har legat i 300:- klassen inklusive välfylld patron. Åtminstone vad gäller dessa skrivare är den tiden förbi när någon uppskattade ev reperationsverksamhet. Undrar när den utvecklingen når bilindustrin. "Jag slängde bilen, tanken var tom".

Är du sådan att du gärna undersöker elektronik invändigt helt i onödan bara för att försöka förstå, försöker reparera där andra gett upp, plockar upp pcb:t ur papperskorgen som arbetskamraten just kastat därför att trissorna kan vara bra att ha? Det blir ibland lite stora högar både i och ovanpå skrivbordet?

Min chef är en hård domare, och anser det är en rad dåliga egenskaper.

/Alf