Nu när analoga nätet är släckt på Gotland: mottagningen är perfekt på TV4 och SVT24, men de övriga kanalerna visas inte alls (förutom ettan som fortfarande är analog ). Kan ett sådant fel bero på dålig/felriktad antenn? Men då borde det väl vara lite halvtaskig bild på ALLA kanalerna...
"Andreas P" skrev i meddelandet news:C4DXe.146633$ snipped-for-privacy@newsc.telia.net...
Har inte full koll på hur detta funkar, men det är väl så att har man för gammal antenn, förstärkare eller annat "pyssel" på vägen ned så kan du inte få in alla de frekvenser som krävs. Som sagt jag kan ha fel och det kan kanske vara något annat också.
XR(V)
Sändningarna går via ett antal s.k. "muxar". Såvitt jag förstår är varje mux en egen sändare med egen frekvens. Varje mux har ett antal digitala kanaler modulerad på bärvågen. Av detta skäl kan man uppleva olika signalkvalitet på olika digitala kanaler. (men rimligen lika på den grupp digitala kanaler som delar en viss mux...?) Det gäller att ha tillräckligt bra antenn (och rätt installerad) så att man får tillräcklig signalkvalitet för *alla* intressanta muxar. Dålig signal som ger brus och spökbilder på analog TV kan innebära att den digitala mottagningen blir helt borta. Halvtaskig bild på dom digitala sändningarna får man (i princip) inte. Det är "allt eller intet" som gäller..
/JS
Nä det skiljer mellan kanalerna när man ligger så där på gränsen. Starkare antennsignal är vad du behöver. Vissa boxar har väldigt dålig känslighet.
Njae, "spökbilder" som ligger inom rimligt tidsram kan den digitala mottagare utnyttja, det är därför gitterantenner bukar vara bäst eftersom de har en bred loob och får då in reflexer som adderas och tas tillvara. Brus är däremot aldrig bra.
Vad jag vet ligger SVT1, SVT2, SVT24, Kunsk/Barnk på samma frekvens (mux). Hur kan då en kanal (pid) visas perfekt medans andra kanaler på samma mux inte fungerar? Iofs skadar väl inte förstärkare men ändå?
Andreas P skrev:
Jag skulle kolla med nån granne och höra ifall samma problem finns där. Om inte, är det nåt fel hos dig, annars inte tror jag, då kan det vara att sändarnas utrustning inte är OK ännu.
Ralph
Ingen dvb-t mottagare jag känner till kan ta tillvara denna typ av eko och förbättra bristande signalkvalitet. Som bäst blir den inte allvarligt störd.
Klipp från
Klipp från
Du har säkert hört detta någonstans, jag har också hört samma sak från flera håll, men det är en folkmyt utan substans. Avliva myten och sprid kunskap. Jag tycker det är synd på en annars fin hemsida som du antagligen lägger ned en hel del jobb på.
/Alf
Nej systemet (signalen) i sig är uppbyggd på det viset. Det har inget med särskilda mottagare att göra.
Jag vet att detta är rätt och kommer att fortsätta hävda det. Praktiska erfarenheter visar också att det är rätt. Du kommer att få ändra din åsikt framöver.
Jo det verkar konstigt det där, det tycker jag också, men praktiken fungerar så. Vi som sysslat med digital-TV sedan många år har erfarenheter av detta också.
Man måste ha förstärkare om signalen är för svag och mottagaren klen.
Jaså? Jag känner i alla fall till fenomenet. Har plöjt igenom mycket dokumentation under alla de 5 åren jag kört digital-TV. Det råkar nämligen vara en av fördelarna med det här systemet som modulerar 8000 frekvenser på varje kanal (2000 i vissa fall).
Jag vet att detta är rätt och kommer att fortsätta hävda det. Praktiska erfarenheter visar också att det är rätt. Du kommer att få ändra din åsikt framöver. Jag har som du säkert läst, även själv bytt antenn (efter tips från folk som är experter på det här) som har bredare loob men lägre förstärkningsfaktor och därefter fått perfekt mottagning (BER i första hand). Jag höll länge på och flyttade runt min gamla
2,2 meter långa Yagiantenn med hög förstärkningsfaktor som klarar hela UHF-bandet och provat med och utan antennförstärkare utan att få det riktigt bra (det är inget fel på den antennen som ger bra signalstyrka). Med en gitterantenn blev det perfekt nästan hur jag än placerade gitterantennen på balkongen och det även utan antennförstärkare. Jag bor lite bakom naturen som skymmer sändaren en del och kan nu utbyttja reflexerna tack vare digital sändningsteknik. Avstånd till sändaren är 3 mil fågelvägen.
Någon sådan fackinformation existerar med säkerhet inte. Du får gärna ge en länk till något som motbevisar. Visst tittade man på system typ CDMA men av olika skäl blev det kompromisslösning (DVB-T,ISDB-T), som alla inte köpte, t.ex. USA. som inte kör DVB-T på sitt digitala marknät bl.a. pga av att man ansåg DVB-T allvarligt försvagades av impulsbrus på långa överföringsavstånd. De använder istället ATSC 8-VSB. Fast nu ser det ut som DVB-H kommer till USA iallafall. Själv är jag nybörjare även om CDMA, FDMA, V26 och V.34-Rockwell inte är helt nya ord för mej rent yrkesmässigt. V26 var kanske den första fasskiftmetoden för att överföra digital data över modem och kan säjas vara basen för det system DVB-T vilar på. Fast å andra sidan är utvecklingen av de olika protokollen minst lika viktiga för totala utvecklingen av DVB. Ett antal algoritmer har fått sina upphovsmäns namn, inklusive en indisk matematiker vars namn givit mej rättstavningsfobi och därför utelämnas här. Alla som är i branchen vet vem jag menar ändå.
Jag kan ge dej ytterligare länkar till välrenomerade organisationer som alla visar entydigt svar. Personen bakom rapporten (Poole, BBC Research and Development) har lite mer erarenhet än att han flyttat en antenn en gång, vilket också står att läsa. Att rapporten ligger på EBU's hemsida ger också ett plus i kanten på dess trovärdighet. Eftersom du läst mycket dokumentation om DVB så vet du ju vad EBU gör i sammanhanget. Ditt påstående att Poole skulle ha fel och att jag skulle få ändra mej väger fjäderlätt i detta sammanhang. Du kan lika gärna påstå att jorden är platt och att du har erfarenhet av det.
Betvivlar inte att situationen är så som du upplevde den. Kan tänka mej ett antal olika anledningar till detta. Största förbättringen är oftast själva bytet. Vad man byter till är mindre viktigt. Tror att det gäller din antenn också. Du skriver att yagin var gammal och antenner kan försämras avsevärt när de åldras. Ett fjärrrljus når längre än ett dimljus. Om så inte är fallet kan det bero på att fjärrljuset är gammalt och upprostat och kurvljuset nytt. Att undvika antenn med hög riktverkan och samtidigt rekommendera extra gain i form av antennförstärkare är lite ologiskt. Dom extra dB man kan få från antennen är extra värdefulla då det samtidigt lyfter systemets S/N vilket inte nödvändigtvis är fallet med en antennförstärkare.
/Alf
hm...
UMTS har man rake-mottagare just för att kunna nyttja flervägsutbredning med olika tidsfördröjningar (läs reflexer) - dock är det en ganska processorintensiv historia och kanske inte lika lätt att applicera på OFDM-modulering som används i DVB-T. Rake-mottagare är nog bara något man lägger energi på vid mobila mottagare med snabbt varierande mottagningsmiljö ala mobiltelefoner, inte fast installerade TV-mottagare typ DVB-T.
Man kan också ifrågasätta hur mycket dessa reflexer egentligen ger i extra signalenegi (när man väl har lyckats samla ihop dem i tiden) då även ganska tydliga reflexer i Analog-TV ligger kanske 10 - 20 dB under huvudinformationen - summera man ihop -80 dBm huvudsignal och en -90 dBm reflexsignal för samma information med olika DSP-algoritmer (flytta reflexen i tiden för att passa ihop med huvudinformationen) blir totala effekten -79.59 dBm, dvs 0.4 dB förbättring - och min erfarenhet hittils när det gäller demodulering så brukar inte 0.4 dB förändring ge speciellt stor skillnad i kvalitet i den analoga världen (man hör inte så stor skillnad på 12 dB SINAD resp 12.5 dB SINAD i FM-mottagning) även om det i den digitala världen med sin skarpa tröskel teoretisk kan vara skillnaden mellan icke fungerande och fungerande. Ligger man så på gränsen så har man massa andra problem också då regn, snö, avlövat/lövad trän ger betydligt större variationer - har man mycket släp över vegetation från sändaren innan signalen når antenn så kan variation vara över 10 dB upp och ned i korttidsperiod (minuter, sekunder) beroende på vind och trätoppsrörelser och ännu mera variationer ur årstidssynpunkt.
+/- 0.4 dB har ungefär samma påverkan som kaffepengar på en miljobelopp ungefär.
misstänkte nästan detta...
Det skiljer nog en smula på vad man önskade kunde göra och vad dagens DVB-T chipset faktiskt klarar... Du Alf, var det inte du som har haft 'näsan under huven' och sett lite verklighet när det gäller DVB-T och på rörlig plattform (tåg)... - misstänker att verkligheten skiljer sig en del från reklamen...
Skall man lägga upp kunskap så måste sagda kunskap finnas tillgänglig och möjlig att hitta... och önsketänkande har ofta mer spridning än krass realism...
Jag har full förståelse att det kan vara svårt att hitta pålitlig fakta då mycket information bara är åtkommlig om man (företaget) är medlem i olika organisationer, tex. ETSI, IEEE eller i högskola/ universitetsvärlden och är mer eller mindre oåtkomlig för allmänheten.
/TE
On Tue, 20 Sep 2005 21:20:31 GMT, "torbjorn.ekstrom" wrote:
På mobila plattformar har har man har definitivt rake-mottagaren sina poänger när huvudsignalen dör ut och det finns alternativa signalvägar att nyttja som du är inne på. Dessutom så banar det vägen för ytterligare mottagningsförbättringar typ diversitet och mimo. Fast monterad TV-antenn med någorlunda stabil mottagningsmiljö är vinsten obetydlig vad gäller ekon av bl.a skäl som du redan är inne på. Det kan vara värt att nämna att det finns en annan sorts eko, som t.o.m kan komma före huvudsignalen och det är när flera närliggande sändare sänder på samma frekvens. Dessa ekon kan som störst bli 0 dB relativt huvudsignalen, vid starkare signal är det ekot som blir huvudsignal. Detta är en problematik som hanteras utmärkt av DVB-T.
Kan inte av marknadsskäl inte precisera var jag doppat näsan, men det är en helt ny produkt inom näraliggande område. Vissa bitar i DVB-standarden sköt snett förbi målet eller implementeringen kan ses som frivilligt tillval i producentledet. Att guard och multipathproblem inte blev 100% tror jag inte det är något som någon tog så hårt på. Man räknade med att effektivare komprimeringsalgoritmer skulle komma och H.264 och AAC är införda i efterhand till standarden. Vet inte hur stor andel av dagen mottagare som klarar att stöda denna komprimering, men standarden bygger ju på en låg bitrateöverföring så att plötsligt få fördubblad kanalkapacitet jämfört med MPEG utan att det kostar något extra är ju eftertraktat i dessa tider där man letar bandbredd för införandet av HDTV. Den stora missen var väl att man inte förutsåg folks ökade mobilitet när standarden spikades. Att man skulle ha TV/GPS/internet/ i en mobiltelefon var lite bortanför framtidsvisionerna så därför fungerar DVB-T på rörliga plattformar mycket dåligt och det är ju som sagt ingen rake-mottagare. I somliga fall varierar mottagning från helt perfekt till obefintlig bara genom att man börjar gå. Men genom att ha två kompletta tunerdelar med egna antenner och egna demodulatorer och sedan låta processor plocka ihop det bästa från resp mottagare fungerar det förvånansvärt bra åtminstone i hastigheter upp till 160 km/h, vilket jag testade praktiskt på Paris motorvägar. Andra varianten är DVB-H där man fixat till dessa problem och förbättrat mottagningsfunktionen genom ytterligare ett protokoll (FEC, Forward Error Correction). Tyskland börjar f.ö. denna månad sända reguljära sändningar från Bundeliga (fotboll) i DVB-H. Jag har sett sådana fotbollssändningar i qvga-upplösning (320*240) i mobiltelefon. Bollen blir väldigt liten... men marknadskrafter tror stenhårt på succe för detta format. I nordiska länderna är risken för svag mottagning i handhållen utrustning större än i många andra västländer pga att dvb-h i huvudsak är tänkt att sändas som delpaket tillsammans med befintlig dvb-t och våra sändare ger inte så bra täckning när mottagarantennen är inbyggd i mobiltelefon som någon bär omkring inomhus. Vi har dessutom en befolkning som bor så utspritt så att det inte är ekonomiskt att ens tänka på förbättrad täckning. Systemet möjliggör att lokala ICA-handlaren för en relativ billig peng kan rikta reklam till närmsta omgivningen via egen sändare eller att flygplatsen lägger ut tidtabeller på 10 dvb-h-kanaler för en total materialkostnad under 1000.000 kr. PTS för svettigt att lösa problem med vilka som ska få sändtillstånd.. Och vem ska betala mottagar-licens. Tillfälliga besökare i landet med mobiltelefon/TV-tuner får väl låta tullaren avgöra om interrimlicens måste lösas och insmugglade telefoner kanske blir på modet igen. Marknadsfolket lyckas säkert övertyga oss om nödvändigheten att köpa prylarna i vilket fall.
Att vara källkritisk och kunna värdera korrektheten i information är en svår konst. Många reagerar som att "det är ju maskinskriven text så då är det nog sant" oavsett om det står på förstasidan i en kvällstidning eller på en hemsida på nätet. Inte ens EBU som jag refererade till eller högskolor är felfria då de ofta tenderar att föra fram information som gynnar egna intressen. För att få hela bilden måste man då vara så insatt att man kan se vilken info som utelämnats. I dagsläget är man närmast i blind i informationssökandet utan Google. Den som äger Google kan kontrollera vilken info vi tillåts hitta och gör det även i viss mån vilket ju påverkar pålitligheten i den info vi hittar.
Jag har tillgång till IEEE och de sitter på oerhörd mängd info som de låter Google indexera. Många stackare som möter ständiga återvändsgränder här. Måste vara frustrerande. Lika roligt som när man som jag söker patent i allt som oftast överbelastade databaser. Hjälper inte att ha konto, det står still i vilket fall.
/Alf
Hej, lite funderingar på DVB-T, i bl.a. Skåne är det samma frekvenser på sändarna för mux1-5 och en del boxar påstås stöda singelfrekvensnät, om jag förstår inläggen tidigare rätt, så går det inte att använda två sajter samtidigt för bättre bild? Bertil L.
"Alf.F" skrev i meddelandet news: snipped-for-privacy@4ax.com...
har du så dålig mottagning att du måste nyttja två sändares information för att bygga bild, om det var möjligt, så har du ändå för små marginaler. signalstyrkan kan variera över 10 dB bara för att det blåser lite ute, helt annan situation när det är snö etc.
/TE
Tue, 20 Sep 2005 22:14:46 +0200, Alf.F ba:
Närå, V.22 var den första CCITT-specade (1200/1200 bps DPSK, 600 baud) och fanns i slutet på 70-talet OJMR; jag har ett tvåkilos Datel 2x1200 med Televerksemblem på framsidan i garderoben redo att besvara ovälkomna samtal.
Charlie.
-- Nothing is illegal if one hundred businessmen decide to do it. -- Andrew Young
Jorå. Rena moderniteten du har i garderoben. Går säkert att surfa med fortfarande. :)
V.22 CCITT 1980 2-tråd V.26 CCITT 1968 6-tråd
Det står visserligen att det var 4-tråd i denna länken men vanligen hade man 6-tråd och det extra trådparet användes för att signalera så att överföringen blev synkad och informera telestationen så att linan behölls reserverad. Detta kopplingssätt användes ofta även av bildtelegrafer och teleprintrar.
/Alf
tro jag också har en liggande... 8051-processor har jag för mig fanns inuti...
men, var det inte 75/300 bauds modem bland de första som släpptes fri utanför statens kontroll (televerket) - 1200/1200 var ju defintivt inte något som kunde köpas utan bara hyras av farbror televerket på den tiden... (runt 1980 och tidigare)
att koppla in egen teleutrustning likaså att sända på FM-radio otillåtet på någon ledig kanal mellan 86 - 106 MHz var ju värre än mord ur statens ögon på den tiden...
/TE
Hadde det varit realistiskt att själv konstruera något på den tiden (1980) ? Om inte varför? Funderar på hur mycket man kunde skrämt upp ett fsk-modem med komponenter från den tiden. Eller om man kunde byggt någon fasmoduleringshistoria mha pll.
Såvitt jag minns var det t.om. förbjudet att dra en sladd för interkom mellan två hus ;)
Gudbevars för att människor skulle meddela varann utanför statens kontroll :)
ElectronDepot website is not affiliated with any of the manufacturers or service providers discussed here. All logos and trade names are the property of their respective owners.