NICD laddare, Amerikansk

Hej gruppen.

En kompis till mig har skaffat en amerikansk skruvdragare, med tillhörande laddare. Batteriet är 14,4V 1,7Ah nicd. Laddaren är förstås för 110V, men den ska inte dra mer än 330mA enligt etiketten. Ägaren till maskinen införskaffade då en 230V till 110V transformator från kjell & co, som skulle klara 100W peak. Värmesäkringen smälte tyvärr i 230V-110V trafon efter bara en liten stund. Jag skruvade då isär laddaren och blev lite förvånad får jag erkänna. Det var helt enkelt bara en stor kondensator och ett effektmotsånd som tog ner spänningen från 110V till batteriet! Sen var det en likriktarbrygga, en OP och en trissa för att styra laddningen också. Kondensatorn lär ge hejdlös fasförskjutning, och det var väl det som dödade trafon antar jag. Frågan är då, hur gör man enklast för att använda laddaren till 230V? Räkna fram ett annat värde på effektmotståndet är kanske uteslutet? Annars får man väl bygga in en vanlig trafo och laddkrets i höljet så att man kan ladda batteriet, men det är ju endel jobb.

mvh Kent

Reply to
Kent Sjögren
Loading thread data ...

borde räcka att byta kondingen till en som är hälften så stor i kapacitans och som tål 220

Reply to
Hannu Kandelberg

Herregud... och så anser man att amerikanarna leder den tekniska utveckligen... - tills det handlar om förtjänster förståss...

Dom kör alltså med kapacitiv spänningsdelning direkt ifrån 110 Volt-nätet... - inte underligt om de ha bekymmer med brown-out ibland... Och hur är det med elsäkerheten???

Det betyder att laddströmmen som går igenom batteriet också går igenom 230-110V trafon [1] och den _måste_ klara strömstyrkan kontinuerligt. Det är därför trafo klassas i VA (volt-ampere) och inte i Watt då man inte behöver ta hänsyn till lastens ev. reakativa egenskaper vid dimensioneringen.

Av VA värdet så kan man räkna ut max ström på trafon med grundekvationen VA = U x I

- i det här fallet med känd 100 VA och 110 Volt vilket efter omstuvning borde ge

VA 100 I = ----- = ------ = 0.91 Ampere U 110

vilket 'borde' räcka!

Haken är bara att du skrev 'peak' - varför?

- i sådanahär lägen måste man alltid räkna på kontinuerlig drift såvida man inte avser typ höga startströmmar inom begränsad tid typ max. någon minut.

--
Att trafon går varm säger att den är kraftigt
underdimensionerad i något avseende (vad är det för
märkeffekt för _kontinerlig_ drift på den? - är den på
runt 30-40 Watt så är den alldeless för liten...) eller
att lasten är synnerligen elak. Tänk på att värmeförlusten
ökar kvadratiskt med strömen, så även en måttlig överlast
kan värma trafon väldigt mycket även om den verkar OK
i värme vid märklast.

DC-strömmar är en sådan sak (även om ovan
beskrivna konstruktion inte borde kunna ge
något sådant) då det inte behövs speciellt mycket
DC för att en trafo skall börja kräkas.

Transienter är en annan sak - din 'regulator'
kanske klipper mitt i perioderna och övertonerna
från klippningarna kan värma en trafo duktigt.

(har själv minne från unga dar när jag
försökte reglera en lödpenna med trafo via
en ljusdimmer - det börja lukta varm harts
ganska kvickt från trafon vid 'halvljust' läge...)

Annars ger ovanstående typ av kapacitiv delning
inte några speciella höga strömspikar i jämförelse
med traditionella likriktarbryggor och glättningskondensatorer
då den 'reella' lasten motstår bara ca 10-15 % av
110 Volten och leder ström en stor del av periodtiden.
Problemet med konstruktionen är att det är så
ineffektivt - mycket ström, lite Watt, och så förståss
elsäkerheten - har du kontaktbläck åtkommliga för
barnfingrar i laddaren i något läge, så bör du titta efter
andra mer isolerade lösningar...
Reply to
=?ISO-8859-1?Q?Torbj=F6rn_Ekst
19 Oct 2003 12:11:08 GMT, Hannu Kandelberg wrote in swnet.teknik.elektronik:

Du har tydligen inga krav alls på elsäkerhet.

--
Charlie.
Reply to
Charlie R

och

skit in skit ut, man kan prova med att få den att fungera

funderade på en annan lösning om 220/110 trafon blev överlastad på grund av kapacitiv belastning kanske man kunde slänga på en motsvarande induktiv :-)

är det någon i gruppen som skulle vilja ha en batteriladdare som är kopplad direkt mot nätet?
Reply to
Hannu Kandelberg

- inte bra om man gör fel - att sätta serieinduktans är samma sak som att sakta ersätta kondensatorn med en bit kopparledare vid allt högre induktans - vid full resonans så 'försvinner' kapasitansen helt och resistansen går mot noll -> mycket ström till batteriet.

Paralellresonans går heller inte, då det blir väldigt mycket ström som pendlar mellan drosseln och kondensator - blir riktigt synd om batterier om den är seriekopplad i den kretsen - blir liksom en impedansampassning mellan harsprånget och batteriet med maximal effektleverans...

- trolleri med blandlösningar av ovanstående gör man hela tiden i radiokonstruktioner (bl.a. med hjälp av Smith-chart) och teoretiskt skulle man kunna göra en impedanstransformator med en drossel och konding till rätt 'spänningsnivå' på utgången - skall fundera på saken...

--

Som sagt tidigare - strömmen är bekymret, reaktivt eller ej
och är inte trafon klassad för runt 75 - 100 VA kontinuerlig
last så blir den varm med den är laddlösningen då den jobbar med
är nära 90% reaktiv effekt.

skribenten skrev 100 'watt' peak, inte kontinuerligt - vilket
fick mig att reagera.



> 
> är det någon i gruppen som skulle vilja ha en batteriladdare som är kopplad 
> direkt mot nätet?
> 

Nej, sådant gör man bara i U-länder (dvs. USA)... ;-)




/TE
Reply to
=?ISO-8859-1?Q?Torbj=F6rn_Ekst

ElectronDepot website is not affiliated with any of the manufacturers or service providers discussed here. All logos and trade names are the property of their respective owners.