Precision och hög prislapp brukar liksom hänga ihop...
- och det är brytningsindex som används för att mäta glykolhalten i kylarvätskan (och som kan omvandlas till dielektricitetskonstant om man så vill...)
Det som gäller optik och det som gäller inom transmissionsteori ligger väldigt nära varandra ibland och tom. är samma sak men beskrivs ur olika betraktningsvinklar - alltså koppling mot elektronik och frågan platsar här ;-) ;-)
Det fins motsvarande maniker för att mäta syravikt i bilbatterier - även om de är mer sällsynta idag.
Tja, denna möte fungera bättre för dito frågor än vad motsvarande dedicerade möten som fysik och vetenskapsmötet gör ibland, där det lätt urartar till långa gräl eller någon frågvis petimeter trycker ned i halsen om 'referenser, referenser, referenser... och förväntar sig en doktorsavhandling med fullt underbyggd teori och skriven försvar innan man ens öppnar käften... sådant kyler av diskussionsviljan om man säger så...
Instrumentet uppfanns för att mäta sockerhalt och kallas ibland för Oechlemätare efter en tysk kemist. Det den gör är att mäta kapillärkraften genom se hur högt vätskan orkar stiga mellan mellan två glasskikt som bildar ett V. Helst ska instrumentet automatiskt ta hänsyn till temperaturen. Vet man kapillärkraften vet man hur stor andel etylenglykol som finns, och kan därmed beräkna frystemperaturen. En fundering i sammanhanget är att ren etylenglykol fryser vid -15 grader och normalt blandar man 50/50 med vatten. Vilken blir då frystempen?
Instrumentet kan bli lurat om man mäter andra vätskor. Ibland finns ju oljeföroreningar, och annat jox i kylaren. Det är fullt möjligt att använda sprit som frostskydd i bilen kylare och då slår instrumentet alldeles fel. Det finns bilar som använder 90% sprit i kylsystemet. Innan du testar med sprit, tänk på att det även finns korrosionshämmare i glykolen, vilket är nödvändigt pga man i moderna motorer friskt blandar olika metaller i kylsystemet. Dessutom finns mjukgörare i glykolen för att lindra friktionen i vattenpumpen och på utsatta ställen i t.ex. smala kanaler av mjuk metall (aluminium). Korrosionshämmaren förbrukas med tiden, så glykolen bör bytas efter ett par år även om frysegenskaperna är ok.
Kapillärmätare kan köpas på ställen där man säljer prylar för öl och vin-tillverkning, för några tior. Densitetsmätare används också för att mäta kylvattnets fryspunkt. Kostar en hundring på biltillbehörsaffären. Annars går det med lika bra med en brevvåg, rent vatten och ett snapsglas...
När vi ändå ha ångan uppe, passar jag på att ställa en fråga som ligger lite inom samma anda som ursprungsfrågan och vilken jag sökt svaret på, lite sporadiskt, då och då.
Någom som vet vid vilken temperatur öl, exempelvis Carlsberg Hof (4.2) fryser. Enligt lite de uträkningar jag gjort så hamnar jag på runt
-1.5 grad.
med samma formel, #1, fick jag fram att 40% sprit fryser vid ungefär
-21 grader
Stämmer det med verkligheten tro?
Borde kanske valt en annan grupp för denna fråga iofs...
Vid vilket tryck gäller detta? Om man lägger in en öl i frysen för att den ska bli kall fort och sedan öppnar den, så kan den frysa vid öppnandet då trycket minskar.
Den kan också bli kvarglömd och orsaka ett elände när man öppnar frysen nästa gång och ölen som sipprat ut genom kapsylen på den frysande flaskan bildat en sirapsliknande gucka.
--
Ichimusai http://ichimusai.org/ AA #769 ICQ: 1645566 Yahoo: Ichimusai
MSN: Ichimusai1972 AOL: Ichimusai1972 IRC: Ichimusai@IRCNet
In the beginning was the word.
And the word was Aardvark.
(bra att du skickar med referens eller nedtecknade formler så att vi andra har en chans att se hur du har fått fram siffrorna)
plus att det fins salter och högre ordningens sockerarter (delvis nedbruten stärkelse) som inte är söta eller jäsningsbart (- vilket är trixet för lättöl och folköl för att få ...hm.. smak men inte ha så mycket alkohol i sig) som sänker frystempen ytterligare en smula...
till detta så fins det andra fysikaliska påverkan som tillgång av kristallationskärnor (repor i glas, partiklar i vätskan med 'rätt' utseende) så att en frysning påbörjas vid just denna temperatur.
Annars kan vätskor gå ned flera grader under sin teoretiska frystemperatur innan frysning påbörjas övh. och sätts igång först vid en störning som skakning eller att öppna förpackningen och kolsyran börja bubbla och det blir en skylätt issörja i läsken/ölen.
modeller är alltid enklare än verkligheten och det är svårt att få med och beskriva alla parametrar som påverkar processen i en enkel formel - speciellt olinjära och sannoliksrelaterande parametrar :-).
tex. hur får man med kolsyrans mikroblåsor, skakning eller glasytans utseende som startar isbildningen vid uträknad temp i formeln... ;-)
För det är sådant som kan avgöra om ölen/läsken klarar sig vid 3 minusgrader på balkongen under lång tid och ger endast en liten issky först när de öppnas - trots att (förenklade) teorin säger något annat...
går bra här - trafiken är inte så hög med 'kuriosa' att det besvärar i mötet ännu :-)
Det tar man inte hänsyn till i den formeln jag använt. Det fenomenet du beskriver läste jag dock om när jag letade information om fryspunktsförändring. Anledningen till att det skulle frysa när man öppnade flaskan var att det då bildades frysgroddar, eller vad det kallades, nämligen expanderande kolsyrebubblor. Dessa blev då tydligen grogrund för iskristaller
Hade jag haft mer tid när jag skrev meddelandet så hade jag skrivit ner uträkningen med.
Ja jag gjorde en kompletterande uträkning där jag räknade på en viss mängd glukos (förenklade det till det). Det påverkade dock inte i någon nämnvärd grad.
Frågan är iofs om man bara kan addera fryspunktssänkningarna. Det var det jag gjorde iaf.
Jag räknade med att en öl innehåller 90% vatten. Upptäckte på Heinekens hemsida att det tydligen är 95% vatten. Iaf i en Heineken.
Precis. Det med expanderande kolsyrebubblor läste jag om på en hemsida när jag letade information.
Jo så är det ju. Men modellen kan ju ge en grov höftning iaf och det kan i de flesta fall vara tillräckligt.
Det får man inte :-) Det är det som praktiska experiment skulle kunna påvisat hur mycket sånna saker påverkar.
ElectronDepot website is not affiliated with any of the manufacturers or service providers discussed here.
All logos and trade names are the property of their respective owners.