Kort orientering Alla religioner i v=E4rlden har f=E5tt sitt namn antingen efter deras grundare eller efter det samh=E4lle och nation i vilket respektive religion f=F6ddes. Kristendomen, till exempel, har f=E5tt sin ben=E4mning efter namnet p=E5 dess profet Jesus Kristus; Buddhismen efter dess grundare Gautama Buddha; Zoroastrismen efter dess grundare Zarathustra; och Judendomen, judarnas religion, efter stammen Juda (i landet Jud=E9en) d=E4r den f=F6ddes. Likadant =E4r fallet med andra religioner. Men icke s=E5 med Islam. Denna religion har det unika s=E4rm=E4rket att den inte har n=E5gon s=E5dan association till en speciell person eller till ett s=E4rskilt folk, Ordet =ABlslam=BB meddelar inte n=E5gon s=E5dan relation - ty den tillh=F6r= inte n=E5gon s=E4rskild person, folk eller land. Den =E4r inte en produkt av n=E5gon m=E4nsklig hj=E4rna, inte heller begr=E4nsas den till n=E5got s=E4r= skilt samh=E4lle. Den =E4r en universiell religion och dess m=E5l =E4r att i m=E4nniskan skapa och utveckla ISLAM's inst=E4llning och egenskaper. Islam =E4r i sj=E4lva verket en egenskapsben=E4mning. Vem som =E4n har dess= a egenskaper, m=E5 han sedan tillh=F6ra vilken ras, samh=E4lle, land eller stam som helst, =E4r en muslim. Enligt Koranen (muslimernas Heliga Bok), har det bland alla folk och i alla tider funnits goda och r=E4ttf=E4rdiga m=E4nniskor som innehade dessa egenskaper - och alla var och =E4r muslimer. Vad betyder Islam? Islam =E4r ett arabiskt ord som betyder lydnad och =F6verl=E4mnande, dvs et= t totalt =F6verl=E4mnande av sig sj=E4lv =E5t Guds v=E4gledning. Vissa s=E4ge= r "Muhammedanism" i st=E4llet f=F6r ordet Islam, vilket som =E4r felaktig beteckning f=F6r Islam och djupt kr=E4nkande mot dess anda. Islams budskap och v=E4gledning =E4r samma budskap och v=E4gledning som Gud uppenbarat f= =F6r alla sina profeter. "S=E4g: Vi tror p=E5 Gud och p=E5 det Han uppenbarat f=F6r oss, och p=E5 de= t han uppenbarat f=F6r Abraham och Ismael och Isak och Jakob och Stammarna, och p=E5 det som blev givet Moses och Jesus och alla andra profeter av deras Herre. Vi g=F6r ingen skillnad p=E5 dem och vi underkastar oss Honom."
(Koranen 3:85)
Det budskap som uppenbarades f=F6r profeten Muhammad (saw) =E4r Islam i sin alltomfattande, fullst=E4ndiga och slutgiltiga form. Muhammad (saw) =E4r den sista profeten och det kommer ingen annan profet eller n=E5got annat s=E4ndebud fr=E5n Gud efter honom. Hans livsf=F6ring =E4r det b=E4sta exemplet f=F6r oss muslimer. Det budskap han delgav oss =E4r det slutgiltiga budskapet f=F6r dem som tror p=E5 Gud. Islam =E4r tro och regler Man brukar indela Islam som religion i tv=E5 delar : Den ena delen =E4r tron, som inkluderar tron p=E5 Gud, hans profeter, hans b=F6cker, =E4nglama, Domens dag, och Guds "Qadar" (dvs att ordningen i v=E4rlden sker efter Guds obegr=E4nsade, vetande, vilja, och makt). Den andra delen =E4r Sharia (Islams regler), som kan omfatta tre element : =95 Dyrkan, och hur den b=F6r uppr=E4ttas. =95 Moralen och det goda beteendet. =95 Reglerna som styr relationer mellan m=E4nniskorna,s=E5som : familjenormer, social trygghet, arvslag, ekonomiska principer, brottslagar, och internationella f=F6rh=E5llanden. F=F6r att man skall vara en muslim, m=E5ste man tro p=E5 b=E5da delar, dvs tron och Sharia. Dessutom m=E5ste man tro p=E5 att man skall r=E4tta sig efter dem. Men om n=E5gon av Islams regler inte till=E4mpas av en muslim utan att han/ hon har ett legitimt sk=E4l (s=E5som tv=E5ng, n=F6dsituation, okunnighet och gl=F6mska), s=E5 betraktas denna muslim som en syndig muslim, utan att han hon d=E4rf=F6r blir "icke muslim". N=E4r man =E5ngrar = sig och ber Gud om f=F6rl=E5telse, f=F6rl=E5ter Gud alla synder. Att f=F6rneka Gud eller att dyrka n=E5gon/ n=E5got med honom, =E4r den enda synden som inte f=F6rl=E5tes av Gud p=E5 Domens dag, om man inte tog avst= =E5nd fr=E5n denna synd under sitt liv (Koranen 4:48, 4:116). Men detta g=E4ller inte dem som inte infortnerats, eller felaktigt informerats om Islams budskap. L=E4rda muslimer (Ulama) har konstaterat att alla saker i regler =E4r till=E5tna enligt Islam, och de har st=F6d f=F6r detta fr=E5n Koranen (t.ex
2:29, 48:13, 31:20), och profetens l=E4ra (Sunnah). Det =E4r orimligt att Gud skapar dessa saker och f=F6rm=E5ner i v=E4rlden, och att han samtidigt f=F6rbjuder dem. Allts=E5 =E4r det bara n=E5gra f=E5 saker som Gud f=F6rbju= der p=E5 grund av starka sk=E4l, och till m=E4nniskors nytta (Koranen 7:157, 7:32-33, 2:219,5:4). Historiskt perspektivProfeten Muhammad (saw) f=F6ddes =E5r 570 enligt v=E5r tidr=E4kning i Mecka= i Arabien. Han fick sin f=F6rsta uppenbarelse n=E4r han var 40 =E5r gammal. S= =E5 snart han b=F6rjade sprida Islams budskap blev han och hans f=F6ljeslagare f=F6rf=F6ljda och fick utst=E5 allvarliga lidanden. D=E4rf=F6r blev Muhamma= d (saw) uppmanad av Gud att utvandra till Medina, en annan stad i Arabien. Under en kort tidsperiod p=E5 23 =E5r full=E4ndade han sin profetiska mission och dog i en =E5lder av 63 =E5r. Profeten Muhammad (saw) blev begravd i Medina. Han l=E4mnade inte efter sig n=E5gra rikedomer eller annan egendom. Han levde ett full=E4ndat liv och gav efterv=E4rlden ett exempel att f=F6lja. Hans livs historia belyser meningen med och inneh=E5llet av Koranens l=E4ra i det verkliga livet. Islams fempelare Varje handling som utf=F6rs med avsikten och vetskapen om att den uppfyller Guds vilja, betraktas i Islam som Gudsdyrkan. De fem pelarna utg=F6r en ram p=E5 vilken det andliga livet byggs.
- Shahada (Trosbek=E4nnelsen): "Jag vittnar att det inte finns n=E5gon gud annan =E4n Allah och jag vittnar att Muhammad =E4r Guds s=E4ndebud."
- Salat (B=F6nerna): Dessa skall genomf=F6ras fem g=E5nger om dagen. B=F6nerna styrker och uppmuntrar tron p=E5 Gud och inspirerar m=E4nniskan till en str=E4van h=F6gre mot moral och att uppfylla sina plikter som muslim i enlighet med Guds uppenbarelse i Koranen och profeten Muhammads (saw) exempel. B=F6nerna renar hj=E4rtat och kontrollerar beg=E4ren och frestelserna till att handla felaktigt och ont.
- Zakat (allmosan): =E4r den =E5rliga "skatten" av ens egendom som skall ges som v=E4lg=F6renhet till beh=F6vande.
- Saum (Fastan): Fastan h=F6r till m=E5naden Ramadan som =E4r den nionde i den islamiska m=E5n=E5rskalendern. Under denna m=E5nad avst=E5r muslimerna fr=E5n mat, dryck och sexuell aktivitet fr=E5n dess det ljusnar till dess m=F6rkret har fallit p=E5. Ramadan =E4r verkligen en "helgad m=E5nad", med annan karakt=E4r =E4n =E5rets =F6vriga. Det =E4r lugnt p=E5 dagen med lite = folk p=E5 gatorna. P=E5 m=E5nga st=E4llen i muslimska l=E4nder st=E4ngs restaurangern= a. Men natten =E4r desto livligare. Mosk=E9erna fylls med folk som g=F6r "tarawih" en sorts b=F6n som g=F6rs under Ramadan. Under de tio sista n=E4tterna samlas =E4nnu fler folk i Mosk=E9erna. En av de n=E4tterna infal= ler Laylat al qadr, "maktens natt", d=E5 andaktens v=E4rde =E4r s=E4rskilt stor= t. Det var under denna natt som Gud uppenbarade Koranen till profeten via =E4ngeln Gabriel.
- Hajj (Vallf=E4rden): Till Mecka vallf=E4rdar muslimska pilgrimer under n=E5gra dargar f=F6r att utf=F6ra de vallf=E4rdsriter som =E4r f=F6reskrivn= a i Koranen och Profeten Muhammads tradition. Detta intr=E4ffar p=E5 det islamiska =E5rets 12:e och sista m=E5nad enligt den islamiska kalendern. Att utf=F6ra vallf=E4rden en g=E5ng i livet =E4r en plikt f=F6r varje musli= m som =E4r i st=E5nd att g=F6ra det. I Mecka ligger helgedomen Kaba, centrum i muslimska v=E4rlden.