HS-trafo

Hej!

Jag undrar över vilken form pulserna som styr switchtransistorn till HS-trafon i en TV/monitor brukar ha. Är det ren fyrkantsvåg 15/30KHz med 50% pulsbredd eller ser den annorlunda ut? Spänningen över HS-trafons primärlindning borde ju bero på pulsbredden.

Jag har försökt bygga en högspänningsgenerator

30 kv DC med hjälp av en HS-trafo för bildrör. Jag har nästan lyckats. Men den funkar bara ett tag. Ofta pajar transformatorn. Jag får ej tag i så många gamla bildskärmar att plocka dessa från. Finns det någon postorderfirma i Sverige som säljer HS-transformatorer till bildskärmar/TV?

Tidigare pajade transistorn också men det problemet jag nu löst, dels med en tålig transistortyp (IRF830) och dels med en "snubber"- krets parallellt med transistorn som äter upp spikarna från primärlidningen. Jag misstänker att skadorna på trafon orsakas av felaktiga pulser. Jag är noga att mata den med korrekt frekvens.

Jag har tittat på några enstaka schemor över TV och monitorer men inte blivit så mycket klokare. Switchtransistorn brukar också vara kopplad till horisontalavlänkningen. Jag har hittat ett antal schemor på HS-generatorer på nätet men inte heller där framgår klart vilken pulsbredd som gäller.

Mvh Oscar Johansson

Reply to
Oskar Johansson
Loading thread data ...

Sågtand. 15625 Hz (100Hz-TV har dubbelt)

Reply to
Ken

Nån sågtandspuls har jag då aldrig sett i linjedriven på någon tv. Var har du sett det?

Reply to
MB

Det är sågtand, 15,625 KHz.

Kolla gärna in min sida om TV-teknik på

formatting link

mvh /Janne

Reply to
Janne

Beror nog om man mäter spänning eller ström...

Om man sätter i en viss spänning över en induktans (tex avlänkningsspolarna) så ökar strömmen i ramp, sedan skall ju strömmen nollas igen, och rampar man ner strömmen till 0 igen på 1/4 av tiden så blir spänningen över spolen 4 ggr högre osv.

låter man dessutom en spole med många varv vara med i magnetkretsen i induktansen så har man sin HF-trafo.

/TE

Reply to
Torbjörn Ekström

Jag misstänker att du inte har någon reglering eller last som begränsar spänningen när den är tillräckligt hög - och du får genombrott någonstans inne i trafon/dioderna.

Varje tillslag så maganiseras energi i kärnan genom att det börja gå ström igenom primären, och när primäreströmmen bryts av brytare/trissa så tvingar inlagrade magnetfältet fram ström någonstans

- var som helst då magnetfält måste har ström för att existera, och normalt så töms kärnan på energi via högspänningslindningarna och dess ström.

Vad händer om inte någon ström kan etableras i lindningarna efter brytning (öppen HS-utgång)

- jo spänningen höjs tills det blir genombrott någonstans

- trissa, dioder, isoleringen i trafon - var som helst, bara strömmen börja cirkulera igen.

vi pratar om amperevarv som representerar magnetflödet i kärnan (och därmed en viss energimängd) och denna värde kan placeras på få varv och många ampere i lindningen (och låg spänning) - primärsidan eller många varv och liten strömflöde (hög spänning) HS-sidan - och går strömmen mot -> 0, så går spänningen mot oändligt!!!

--
Så allt eftersom du har förstärkt på lågspänningssidan
så har spänningarna blivit högre och högre då den bråkdel av
Ws som lagras kärnan vid varje puls inte har någostans att
ta vägen - och till sist urladdas igen via öveslag om det
inte fins någon lätttare väg - som trissorna tidigare...
Reply to
Torbjörn Ekström

"Oskar Johansson" skrev i meddelandet news:qYfAc.52441$ snipped-for-privacy@nntpserver.swip.net...

Hej Oscar !

Jag har en intressant skrift i pdf format utgiven av Philips som behandlar just drivning av HS-transformatorer / horisontalavlänkning, vad som händer i varje komponent samt vilka komponenter man lämpligast använder, kanske kan den vara till nytta om du inte redan har den.

Filen är strax över 1 Meg och heter: power_devices_in_TVs_and_monitors och innehåller 120 sidor.

Om du mailar mig personligen så skickar jag den gärna.

/ leifline

Reply to
leifline

Om jag hade bråttom och behövde en HS generator med måttligt strömuttag skulle jag nog försöka låta HS steget fungera ungefär som det brukar i en TV.

Så här tror jag att det fungerar: Egentligen har det ju två uppgifter: 1) Att skapa en linjärt växande ström, symetriskt kring noll, i avlänkningsspolen och 2) att skapa högspänning (och en del andra arbetsspänningar). Men är det inte så att hela arbetssättet mest bestäms av uppgift 1 och att det därför arbetar lite annorlunda än vad som är optimalt för switchade omformare? Under linjeåtergången så där 10% av tiden jobbar väl trafon och avlänkningsspolen tillsammans med flybackkondensatorn huvudsakligen som en obelastad LC-krets fast man fuskar lite och passar på att ta ut lite energi på sekundären för uppgift 2. Under följande 45% växer strömmen linjärt från -x till 0 och går via backdioden parallellt med HS trissan (tidigare ofta inbyggd). Under nästa 45% växer strömmen vidare från

0 till +x men går då via HS trissan själv. Med detta arbetssätt så blir puls-paus förhållandet på basen till transistorn inte avgörande för arbetsstättet. Det viktiga är att pulsen är längre än 45% men kortare än 90%. Istället bestäms spänningen vid måttliga belastningar av induktansen i trafon och avslänkningsspolen och av flybackkondensatorns kapacitans. Lastar man hårdare så sjunker naturligvis spänningen under svängningskretsens naturliga amplitud.

Nu vill man väl inte ha kvar avlänkningsspolen i sitt HS aggregat. Jag skulle mäta dess induktans och jämföra med HS trafons induktans. Om inte spolens induktans är försumbar så skulle jag skaffa en motsvarande induktans och stoppa dit den men i övrigt behålla hela designen på primärsidan. Kanske någon vet induktansvärdena? Det är inte lika elegant att göra så här förstås; man får ju några "ballast" komponenter. Men man slipper räkna så mycket.

Leif och Torbjörn får gärna kommentera. Jag kanske har fel.

LÖK

Reply to
Lars-Örjan

"leifline" skrev i meddelandet news:1TFAc.96305$ snipped-for-privacy@newsc.telia.net...

Funderade lite på att det säkert går att använda en "Kaskader" eller "tripplare" till detta och de är dessutom inte så dyra och de finns i många skrotade Tv med några år på nacken, gratis och klara för experiment.

Googlade >>diy + high voltage generator

Reply to
leifline

Intressanta länkar!!!

hmm... blockoscillator...

jag har ju själv byggt och lindat blockoscillator som via många varv och kaskader kunde leverera 1 cm-gnistor i ganska ljudliga smällar (hade ganska stora kondingar på 2.2 nF om jag inte mins fel)

- detta efter att ha listat ut hur kopplingen på en HS-omvandlare som användes för att hålla fast papper statiskt på en penplotter...

Problemet var att kunna linda trafos så det inte blev interna överslag inuti hela tiden - tro mig jag försökte...

det är därför jag kröp till korset och byggde kaskader istället...

/TE

Reply to
Torbjörn Ekström

Att emulera en TV:s arbetsätt i detalj är kanske att gå över ån efter vatten - det går men...

avlänkningsinduktansen är bara i vägen då du bara får en spänningsdelning mellan avlänkningsinduktansen och HV-trafon - Det är bara spänningen över HV-trafons primärspole som ger motsvarande uppväxlad HV från sekundärspolen

Titta i leiflines inlägg idag, där fins det länkar till en site där man med ett par 2N3055 trissor och lite egenlindning på TV-HV-trafon får ihop en symetrisk blockoscillator som genererar den växelström som behövs.

Här är det kärnan och dess mättningssgräns som bestämmer frekvensen för kopplingen och det hela är mer eller mindre självreglernade.

Med den här tekniken så får man inte några spikar som slår sönder saker och ting, då det alltid någon sida som leder. Potentialen över spolen är är sällan mer än dubbla matningsspänningen vid denna arbetssätt, och då är det viktigt att tänka på att det är varvtalskovten mellan primären (säg 5 varv) och antal varv i HV-spolen som bestämmer den slutliga HV-spänningen.

--
Min koppling tidigare/ovan är mer av karaktären
induktionsspole ala tändspole, där man först
drar igång strömmen genom primäre och sedan helt
plötsligt bryter - och kan få många gånger högre
potential på primären än matningsspänning och
motsvarande varvtalskvoten mellan primär och
HV-spolen - högre spänning från HV-spolen.

detta utan att behöva studera hur TV- exakt
skickar pulserna genom trafon

om mag gör brytning och slutning ala
blockoscillator (samma som elektronbixtarna bruka
byggas med) så blir det hela tämligen självreglerande
i frekvens och utstyrningsgrad - dock måste man ha den
här extra  'tapplindningen med diod'  enligt min förra
inlägg om spänningarna inte skall bli orimliga med
olastad utgång och saker går sönder..


/TE
Reply to
Torbjörn Ekström

Hej! Stort tack för alla tips och all information! Jag har hittat infobladen från Philips om flybacktransformatorer (pdf) på nätet och ska läsa genom dom senare. Men jag har en ny fundering. I en TV eller datorskärm så är transformatorerna alltid anslutna till belastningar. Dels HS-uttaget på skärmen och dels några sekundärlindningar som används till strömförsörjning. I mina kopplingar har dessa lindningar varit obelastade medan HS-kabeln använts för att skapa små åskväder :-). Innan blixtarna bildas stiger alltså spänningen över alla gränser (om jag förstått allt rätt) och förstör inne i trafon.

Men ifall man belastar någon av de andra sekundärlindningarna med något lämpligt effektmotstånd kanske man kan begränsa spänningsstegringen, plus att man kopplar denna lindning tillbaka till pulsgeneratorn, använder den som ett slags ärvärde så att man kan reglera spänningen och hålla den stabil. Man skulle kunna låta ärvärdet styra pulsbredden på styrsignalen till transistorn. Enkelt fixat med några snabba op-förstärkare. Då borde det dessutom vara möjligt att enkelt ställa in önskad spänning på HS-utgången. Låter det som en vettig tanke?

Reply to
Oskar Johansson

Jo, jag håller i princip med. Det var mest om man hade bråttom och det var en temporär grej. Allra snabbast är förstås att låta TV-n vara helt intakt och låna lite kräm ur HS-kabeln. Men det blir ju en ganka klumpig omformare :-)

Jo, det blir ju inte särskilt optimalt. Fast.... blir det inte snarare strömdelning? Ekvivalenta schemat är ju att båda induktanserna sitter parallellt (båda går i princip mellan kollektorn och +150V). Sedan läste jag i den utmärkta pdf-filen från Leif att avlänkningsspolen var på sådär 1mH och trafon på minst 5mH. Eftersom de är parallelkopplade så blir ju den mindre spolen (avlänkningen) avgörande för svängningskretsen. Skulle man ta bort den så ändrar man kraftigt arbetssättet (betydligt längre "linjeåtergång" t ex). Kanske inte så underligt att många TV-apparater tvångsbryter 150V matningen när man tar bort kontakten till avlänkningsspolen.

Jo, jag håller med om att det här blir en betydligt stiligare och bättre omvandlare.

Reply to
Lars-Örjan

eller diod mot matningsspänningen - se mina tidigare inlägg...

Det är inte någon större skillnad att bygga galvanisk skild switcharen för låg och moderata spänningar likväl som för HV

principerna är ju dessamma, förutom att HV-sidan är lite mer stökig att handha

Man kan mycket väl ha en lätt lastad 5 Voltslindning som ger feedback till regleringen och sedan låta HV bara ligga som medföljare i magnetslingan.

Dom flesta 12-volts uttag till PC-aggregat är inte reglerade utan ligger och 'sniffar' i serie 5-Voltsspolens magnetfält

- men när 12-Volten blir lastade så blir det inte tillräcklig snabb magnetfältsändring per tidsenhet för att upprätthålla 5 Volt och switcharen börja ta i lite mera. Det är också därför 5 Volten måsta vara lite lastad för att spänningen skall sjunka kvickt vid laständring och få på så sätt snabb lastreglering.

På så sätt är det ganska hård magnetisk koppling mellan

5 och 12 Voltslindningar trots att bara 5-volt lindningen är reglerad.

Det fins inget som hindrar att man gör samma sak på en konstruktion med en HV-lindning istället för en 12-voltslindning, och att basera det på en TV:s HS-trafo gör att man får en HV-lindning ingjuten och klar och med god isolering - som jag nämt tidigare så är det vårt att linda själv spänningståligt...

/TE

Reply to
Torbjörn Ekström

ElectronDepot website is not affiliated with any of the manufacturers or service providers discussed here. All logos and trade names are the property of their respective owners.