Var iofs lite dimma (dis) igår. Har en navman pin 570 med inbyggd antenn. Kanske skulle det funka bättre med en extern antenn.
- posted
för 18 år sedan
-- Mysko
Var iofs lite dimma (dis) igår. Har en navman pin 570 med inbyggd antenn. Kanske skulle det funka bättre med en extern antenn.
-- Mysko
"Mysko" skrev i meddelandet news:SoQ3f.148307$ snipped-for-privacy@newsc.telia.net...
I vissa bilar är det helt omöjligt att få mottagning genom rutan... I frugans Cango är det helkört! Tror att det beror på nått solskydd i rutan eller så.
-- // Tony
On 051014, Mysko went completely off-topic in swnet.teknik.elektronik by posting :
Efter att ha slötittat lite här:
-- Den trettonde jag brukar, om ett barn jag skall genom vattenösning viga,
"Roland R" skrev i meddelandet news:1qvwm28vbmw39$. snipped-for-privacy@usenetfeed.net...
Om dom vore geostationära skulle det av flera anledningar inte fungera:
Alltså, GPS-satelliterna måste ligga innanför den stationära banan, och därför röra sig snabbare än jordrotationen.
GLUDEN
Mao gps satelliterna måste ha ett sekundärt system för att veta var dom själva är.
Spamfree skrev:
Läs igen å klipp siggen.
-- Mysko
Satelliterna rör sej i sex olika banor med 60 breddgraders distans och banan är tiltad 55 grader i förhållande till ekvatorlinjen. I varje bana finns minst 4 satelliter. Totalt finns således 24 satelliter i omlopp men det ligger för det mesta 1-4 satelliter i reserv och det sker ett kontinuerligt utbyte. Normal sat-livslängd är ca 10 år. Dess omloppshastighet är 12 timmar och någon minut så en enskild satellit återkommer till samma position ca 2 ggr per dag med en hastighet av ca 4 km per sekund relativt jorden. De passerar pga av sin tiltade bana inte nord eller sydpolen. Den satellitbana som är närmast Sverige har sin nordligaste punkt över norra Tyskland. Alla satelliter vi kan "se" ligger således i sydlig riktning. Närmast intilligande satellitbanor i sydöst och sydväst kan vi också "se". Som mest kan vi ta emot information från ca 9 satelliter samtidigt i mellersta Sverige men av dessa diskrimineras informationen från de satelliter som ligger under 20 grader över horisonten då dess signaler färdats för lång väg genom atmosfären för att vara tillräckligt exakta. Exakta är i detta fallet den skillnad i tid som uppstår då satelliternas synkroniserade klockor sänder ut en
1023 bitar lång skur med komplicerat kodade signaler ur vilken satellitens egna atomurstid och identitet kan utläsas utan att interferrera men är även så uppbyggd så att mottagaren lätt ska kunna fassynkronisera mot denna signalen. Då avståndet till varje satellit är olika kommer tidsskurarna från resp satellit nå våran GPS-mottagare vid olika tidpunkter. Eftersom satelliterna ständigt förflyttar sej i inbördes olika riktningar sett från vår position kommer nästa skur av tidsinformation skapa nya inbördes skillnader vid vilken tid de når våran mottagare. Det är små tidsskillnader men fullt tillräckligt för mha tiddsdifferenserna räkna ut egen latitud, longitud, höjd, riktning och med vilken hastighet man förflyttar sej. Satellitpositionen i sej är inte meter-exakt och förändrar sej med 4 km per sekund. Mottagaren har i stället en egen databas där den kan slå upp ungefär var en viss satellit förväntas befinna sej, viket hjälper till att starta en första ungefärlig lägesberäkning. Slutligt läge är en iterativ geometrisk beräkning. Vid beräkningen ska man även kunna räkna bort felaktiga signaler pga husreflexer och kompensera för hur långt radiosignalen gått genom atmosfären för varje enskild tidsskur då atmosfären tidsfördröjer signalen mer vid låga mottagningsvinklar. Mottagarens satpos-databas uppdateras regelbundet över satellit från jordbaserade spårningstationer. Detta är en grov förenkling av hur lägesbestämningen går till.En viktig aspekt till varför man valde att lägga satelliterna i rörlig omloppsbana är att dessa då kan ha lägre höjd över jorden. Denna typ av satellit är betydligt billigare att få upp i bana då den är lättare och inte ska så högt jämfört med geostationära satelliter och kan förses med billigare strömförsörjning då sändarna inte behöver sända med mer än ca 50 Watt pga av den lägre höjden. Denna effekten är tillräcklig för att kunna plocka upp signalen med en mindre riktningskänslig antenn jämfört med parabolerna som behövs för satellit-tv. Vanligast är en typ av keramisk patchantenn, storlek ca
25*25*5 mm. Disigt väder gör att GPS-mottagaren fungerar sämre då fukt bromsar radiosignaler. Det räcker med att en satellit faller bort av minimum tre så upphör funktionen./Alf
Alf.F skrev:
Tack för ett intressant svar. Det var troligen diset/dimman i torsdagskväll som gjorde det hela då.
9 satteliter samtidigt? Hmm varför har då GPSen 12 kanaler tro? Har iofs inte sett mer än 9 som den haft kontakt med och då har den använt sig av 4-5 stycken.-- Mysko
Ett fel dock, omloppstiden är strax under 12 timmar (~11.58).
Vid ekvatorn kan mottagaren använda flest och vid polerna minst antal satelliter. Detta har inget att göra med antal kanaler på en GPS-mottagare. Fler kanaler kan ge snabbare uppdatering av din position då den kan lyssna på fler satelliter samtidigt (mottagaren låser sin PLL mot mot en enskild satellit en viss tid för att ta emot minst två korrekta tidskoder istället för en i taget). Totalt antal mottagna satelliter är detsamma oavsett kanalantal.
Vid polerna skulle du teoretiskt kunna ta emot signal från minst 12 satelliter samtidigt men de skulle alla ligga väldigt lågt över horisonten och multipath-utbredning i atmosfären gör signalinformationen svag och osäker med följd att lägesinformationen blir mindre exakt. När samtliga mottagna satelliter ligger lågt eller bildar linje med varandras banor, sett från din position får man ett ökat upplösningsfel pga små vinklar och vinkelskillnader precis som vid vanlig triangulation och positionsnoggranheten minskar. Vet inte vilken höjdvinkel man kan få som bäst vid nordpolen men anta satelliternas höjd till 17,600 km och nordligaste pos till nordtyska kusten så kan säkert någon geometrikunnig beräkna vilken höjdvinkel man kan se vid nordpolen. Glonass och Orbcomm är användbara alternativ för den som vill navigera med precision långt norr ut.
/Alf
Hej Alf
Du verkar veta vad du pratar om men har du verkligen rätt i din banbeskrivning? Nog har jag ofta mottagning från satteliter som ligger norr om mig mellansverige och ibland har jag mottagning från både 10 och 11 satteliter samtidigt på min GPS garmin ser jag ju ett sattelitfönster där horisonten är den yttre cirkeln och många satteliter befinner sig då norrut.
Håkan
Eftersom satellitbanan lutar 55 grader i förhållande till ekvatorlinjen kommer satelliterna aldrig att passera 55:e breddgraden. Din mottagare kan säkert se satelliter i en riktning som den uppfattar som norr men den finns söder om din position på motsatta longituden, någonstans söder om Alaska. Se satellitbanorna loggade under ett dygn:
Alaska-satellitens signal får gå lång väg genom atmosfären då dess höjd över horisonten inte överstiger 10 grader och användbarheten blir obefintlig i mellansverige.
Ungefär så här hanterar programvaran i de flesta mottagare vilka satelliter som är dugliga: Höjd grader
0-10 Kan detetekteras. 10-20 Kan kanske synkas men förkastas som osäker. 20- Kan användas om den är riktningsmässigt och avståndmässigt tillräckligt skild från övriga satelliter./Alf
"> Eftersom satellitbanan lutar 55 grader i förhållande till
Ok då förstår jag de är så högt upp att de verkar vara norrut fast ligger söder om mig... fast på andra sidan nordpolen
HO
ElectronDepot website is not affiliated with any of the manufacturers or service providers discussed here. All logos and trade names are the property of their respective owners.